Maken körde in föräldrarna till flygplatsen i morse och jag antar att de just nu sitter och väntar på att få åka iväg med planet. Nej förresten, de shoppar nog belgisk choklad eller kanske öl i tax free shopparna?
Själv har jag kört ungarna till skolan och sedan gått ett varv med hunden på fälten i alldeles för blött sommarregn. Temperaturen ute är idag hela 10 grader *ironi* och Buzz frös - som en hund... Men oavsett väder och vind försöker jag rasta honom åtminstone en timme om dagen. Ofta mer, ibland mycket mer. Kalla regniga dagar är de värsta tycker Buzz. Jag kan förstå det. Utan päls är det inte särskilt kul. Det blir både blött och snabbt kallt när det regnar. Idag fick han en väst på sig för att åtminstone mentalt känna att det var okej att gå ut. Det hjälpte. Nu har han försvunnit upp på övervåningen. Misstänker att han bäddat ner sig i någon av ungarnas varma och mjuka sängar.
Usch, nu saknar jag redan mina föräldrar. Jag tycker att det är jättekul när de kommer hit. När de åker undrar jag ofta varför man bor så långt borta. Suck. Jag tillhör den där kategorin människor som gärna hade bott granne med mina föräldrar. Ändå gör jag det inte. Har inte ens bott i samma landsände sedan jag var 18 år. Det känns skönt med föräldrar och syskon som vet vem man är. Som kan stötta och trösta, utmana och puscha, lugna ner och ge perspektiv. Det är fantastiskt att känna att allt detta kan jag få från mina nära och kära. Ibland mer, ibland mindre. Denna gång behövde jag det jättemycket!
Du ska vara glad över att du har den relationen med dina föräldrar :-) Kram på dig!
SvaraRadera