tisdag 31 januari 2012

Det kom ett paket med posten

Ibland öppnar bloggvärlden nya världar och nya möjligheter. En av mina favoritbloggare, Åsa Nilsonne med bloggen "Två små hundar och en matte", har skickat mig en av sina egna romaner som inspiration. Snacka om att jag blir glad. Detta paket gör min dag och resten av veckan med för den delen! :-)
Det ska bli väldigt spännande att få läsa den (och behagligt, för texten är lagom stor för en som börjar få jobbigt med skärpan). Börjar ikväll!

måndag 30 januari 2012

Änderungsschneiderei

Idag gick jag till skräddaren i byn för att få hjälp med lite småsaker. Makens rock hade tappat en knapp och den satt så till att det var svårt att sy i den själv (vilket min make faktisk brukar göra själv annars!). Fodret satt liksom i vägen och så är ju tyget ganska tjockt. Sedan hade en söm i favoritslipsen gett med sig. När jag ändå gick dit tog jag med mig mina byxor som blivit liggande också. De saknade båda knapparna i midjan och så hade gylfen gett upp. Jag lämnade in kläderna vid 10-tiden på förmiddagen och hämtade upp dem strax före sex ikväll. Kostnaden uppgick till hela 10 Euro. Och så lämnade jag 3 Euro i dricks.

Från och med nu tänker jag inte sy i en kapp eller laga ett endaste hål i några kläder. Det känns ju som om det vore gratis för sjutton!!!

Jag är så duktig! :-)

Idag har jag gjort en massa sådana där saker som lätt blir liggande.
  • Jag har varit vid återbruket och slängt skräp
  • Jag har pantat flaskor
  • Jag har varit hos skräddaren med Henriks jacka som behövde en liten "fix"
  • Jag har skrivit på boken
  • Jag har returnerat ett par stövlar som kom i fel storlek
  • Jag har köpt maskindiskmedel och diskat två maskiner (eftersom disktabletterna tog slut i helgen)
  • Jag har bäddat våra sängar
  • Jag har tvättat tre tvättmaskiner
  • Jag har avkalkat toaletterna
  • Jag har gått två långa rundor med hunden
  • ...
Ja jösses vad jag är duktig när jag tänker efter.

söndag 29 januari 2012

"S" som i Söndag och Sur

Vaknade på fel sida idag. Det är inte mitt fel. Måste vara makens... Han gick och lade sig närmare klockan fyra på morgonen efter att ha prioriterat tv-spel i sonens rum framför den äktenskapliga sängen. När han kommer in i sovrummet tänder han lampan och lägger in en snus (!) innan han somnar. Ett perfekt sätt att få mitt adrenalin att rusa i ådrorna. På morgonen vaknar han och ska plötsligt gå ut med hunden. Själv. Verkligen vad han brukar göra... Och lika perfekt sätt att upprätthålla min irritation från den tidiga morgonen. Han skulle inte ha frukost (i och för sig som vanligt) och hade inte tid att vänta på mig. Efter ett litet "lätt familjegräl" här på morgonen slutade det med att jag åt frukost ensam, maken tränade på cross-trainern och hunden har fortfarande inte kommit ut. "S" som i Suck och Stön.

fredag 27 januari 2012

Att skratta åt andras olycka

...måste man få göra ibland. I alla fall när den drabbade inte kan höra. Maken kom hem ikväll och berättade följande:

Peter, en av makens gamla kompisar ska åka upp till Åre nästa helg tillsammans med en massa andra grabbar. En grabbhelg utan fruar och barn alltså. Vilket väl innebär skidåkning och en massa alkohol skulle jag tro... Men ikväll hade Peter fått ett samtal från en av grabbarna som skulle med.

Peters kompis: - Du, jag står här i hotellreceptionen och vi har ingen bokning?
Peter: - Va, vad säger du. Har vi ingen bokning???
Peters kompis: - Nä, och jag har precis varit ute och kört ett träningsvarv innan ni skulle komma. Här står jag nu blöt och svetting i receptionen! Skulle ni inte boka rum eller?
Peter: - Men va fan, är du där NU???
Peters kompis: - Ja?
Peter: - Jamen, det är ju först NÄSTA helg som vi ska vara där!

Jag kan inte låta bli att skratta åt eländet. Där har killen åkt från Stockholm ända upp till Åre, står i blöta träningskläder och får besked om att det inte är förrän nästa vecka han ska var där. Snacka om snopen han måste ha blivit...

Tänk vad många vi är

... som jobbar med vår vikt. Det är ju på sätt och vis sorgligt att det är så. Men man behöver ju inte känna sig ensam i alla fall. Vi har alla ungefär samma erfarenheter - det är inte så lätt att gå ner i vikt i praktiken - fastän vi vet hur man gör i teorin. Själv har jag testat flera olika dieter och flera gånger gått ner många kilon på ganska kort tid. Sedan har jag tyvärr varit ännu duktigare på att gå upp i vikt igen. Den här gången försöker jag skynda långsamt, för att kanske hitta en hållbar väg att gå. Men jag känner mig så otålig. Jag vill verkligen att det ska gå fort. Och ännu känns det inte som någon livsstil direkt. Tycker att jag späker mig mest varenda dag. Idag är det fredag. Jag ska träna ett pass och sedan ska jag kosta på mig kaffe med vit tryffellikör ikväll. Det är i och för sig ett schysst substitut till godis, men jag hade helst tagit både och...

torsdag 26 januari 2012

Morötter

Ska ju vara så bra och långsamma kolhydrater har jag hört/läst någonstans. Men efter mitt morgonkaffe satte jag mig att gnaga på en morot och det enda som hände var att jag blev JÄTTEHUNGRIG. Inget vidare bra bantningstips alltså...
Nu är jag ännu mer sugen på GODIS i stora lass. Bäst att hålla sig till keso.

onsdag 25 januari 2012

Dagens lunch

Idag var jag så förbaskat hungrig. Tidigt. Detta blev min lunch - minst en timme tidigare än jag brukar äta. Inte utan kolhydrater, för det klarar jag inte.
Te, rågbröd (hela kärnor) med lättost, en skivad apelsin, hasselnötter och keso. Inte en optimal bantningslunch, men inte heller den sämsta. Ikväll blir det kyckling med någon sallad tror jag.

Seg deg

Idag känns allt bara så tråkigt och ensamt. Kommer på mig att sitta med mungiporna nere vid knäna. Måste aktivera mig. Får väl tvätta och dammsuga dårå. Suck.
Och så längtar jag efter choklad och svenskt plockgodis! Syrligt skumgodis, saltlakrits, vingummi, zoo ... Livet är så förbaskat trist utan snabba kolhydrater. Jag fattar inte hur folk kan leva på nästan enbart protein. Ännu djupare suck.

tisdag 24 januari 2012

Mysteriet är löst - Det är brösten!

Jag har ju tappat tre kilo på tre veckor nu och jag har inte kunna märka någon skillnad någonstans där jag mäter omkretsen (midja, rumpa, överarm, lår och vad). Men idag fattade jag äntligen var de försvunnit från. När jag satte på mig träningsBH:n. Verkar som om ALLA tre kilo försvunnit från brösten (om man överdriver lite alltså). BH:n veckade sig och gapade oroväckande tom. Alltså, om fettet ändå ska punktförsvinna så är det ju jäkla typiskt att det är brösten som försvinner först. Nog för att jag alltid tyckt att de kunde vara mindre, men ändå. Modet är ju smal midja och stora bröst. Inte tvärt om. Varför ska jag då drabbas av denna omoderna viktnedgång? Men nu vet jag i alla fall... Tur att det inte är hjärnan som drabbats. ;-)

måndag 23 januari 2012

Buzz vill inte gå ut

Fastän det är varmt (typ 7-8 grader) och det inte regnar. Soffan är tydligen skönare. Här sitter han och stretar emot...
Men när vi väl är ute, ja då verkar han helnöjd! Rackarns hund.

Å de va måååndags morgon...

...och dottern är hemma med förkyldning. Själv ställde jag mig på vågen i morse och kunde konstatera att den nu visar - 3 kg. Inget häpnadsväckande resultat direkt, men det är ju bättre än inget. Okej, jag fuskade lite förra veckan, men inte så mycket som man kan tro. Jag hoppas att det är mer än 3 kg fett som försvunnit, för jag har tränat 30-40 min fem dagar i veckan. Någon lite muskel borde det väl ha blivit också? Fast fortfarande kan jag inte känna något speciellt på kläderna eller se det på måttbandet. Måtte det hända något drastiskt där i alla fall, annars är det lätt att tappa sugen. Maken går ner i betydligt snabbare takt och känner sig väldigt peppad av det. Tror jag det. Hade jag rasat sex kilo under samma tid, hade jag nog känt att det var värt att jobba tre veckor till... Dessutom har han inte lika många kilon att bli av med, så han ser ju redan ett slut på eländet. Det gör inte jag. Men jag drömmer om ett smalare och hälsosammare liv. Och om att kunna presentera mig själv i en smalare "kostym". Som överviktig skriker ju din kroppshydda ut hur misslyckad och karaktärslös du är. Och tro't eller ej - men jag känner mig inte så. Hade varit läckert att med sin figur få utstråla hur "lyckad" man är som människa.. ;-)

lördag 21 januari 2012

Sista dagen med kollegilat besök

Idag har jag "tagit hand om" min kollega och tagit henne till Frankfurt. Vi gjorde flera av lyxvaruhusen så som Gucci, Prada, Chanel, LV och Hermes. Inga inköp gjordes dock... Men vi njöt av att dörrarna öppnades för oss och den perfekt avvägda service vi fick. Vi gjorde även Zeil och en helt fantastisk saluhall. I kväll bjöd maken på egengjord boeuf bourgogne och så drack vi den sista gemensamma muggen med kaffe och vit tryffellikör. I morgon bitti åker kollegan hem till Sverige och för mig börjar det hårda kolhydratfattiga livet igen. Suck.

fredag 20 januari 2012

Vad gör man inte för kreativiteten?

Vi jobbar som skållade råttor och vi har så himla intressanta diskussioner och slutsatser när vi sitter och skriver på boken tack vare...
Kaffe med vit tryffellikör och Aladdinpraliner! Ett måste när man ska vara kreativ...
Hemmagjord kycklingsallad till lunch
Hundpromenader i ösregn.
Nu kokar min hjärna efter tre intensiva arbetsdagar. Boken är inte färdigskriven direkt (...) men vi känner att vi är på god väg att få ordning på den. Nu vet vi vad vi behöver arbeta mer med. Men nu - är det fredagskväll! Tjohooo!

Efter tre dagars bokskrivande känns det som att det börjar bli dags att raka sig... (Se Britt Maries kommentar i inlägget nedan - Jippieee!

Jippieee!

Var och kollade mitt blodsocker efter frukost idag. Det var bra!!! Skönt. 

torsdag 19 januari 2012

Ny skola?

Idag fick vi äntligen besked om att ungarna kommit in på Frankfurt International School (FIS) i stället för den skola de nu går på, nämligen Internationale Schule Frankfurt (ISF) (som man kan höra på namnet hur internationell den är...). FIS var vårt förstahandsval när vi flyttade hit till Tyskland. Efter 15 månader på väntelista kommer de alltså in om ytterligare 8 månader... I augusti kan de byta skola. Det är ju inte klokt egentligen. Nu återstår bara att se om ungarna VILL och orkar byta skola. Det är självklart jobbigt att byta skolor stup i kvarten. Det gäller att ta ett klokt beslut. Men vi måste inte besluta det just nu. Antar att vi har åtminstone ett par veckor på oss innan vi måste bestämma oss.

onsdag 18 januari 2012

Fantastiska morgnar

Så här fint är det på morgnarna nu för tiden. :-)
Frankfurt den 15 januari 2012 kl 07.55
Neuenhain samma morgon.
Så fantastiskt vackert. Och så kommer ljuset tillbaka. Det känns härligt.

Nu sitter vi och skriver

på vår bok för fulla muggar! Efter en sushilunch och hårt arbete börjar jag känna mig ganska mör! Och det som i vissa stunder känns så himla logiskt börjar liksom luckras upp i kanterna. Vad är det egentligen vi vill säga med vår bok. Vad ska det egentliga innehållet vara? 1/3 in i boken börjar dessa konstiga frågor dyka upp. Nu - när vi borde vara helt på det klara med vart vi är på väg...

tisdag 17 januari 2012

Har ni svårt att kommentera?

Jag har från flera håll förstått att det är problem med att kommentera min blogg. Jag tror att det kan bero på att Blogger de senaste dagarna har uppgraderat sin programvara. Jag som bloggadminisitratör ser flera stora förändringar, även om bloggen tycks vara mer eller mindre oförändrad i sitt utseende. En ska som förändrats och som ni faktiskt också kan se - är att jag kan svara på varje enskild kommentar på en ganska snyggt sätt. Nu hoppas jag att barnsjukdomarna snabbt försvinner, så att alla som vill kan kommentera min blogg igen. Men lite tålamod får vi nog ha. Förra gången de uppdaterade programvaran försvann alla kommentarer ett tag. Först efter flera veckor kom de tillbaka. Såååå... nu hoppas jag att de fixar till kommentarsfältet snabbt som attan.

Hundskor - för människor

Såg världens häftigaste skor i Expressen idag. Specialdesignade för galna människor. Som mig... Fast de anger inte priset, och jag tror att det är i fel prisklass för en annan. Handgjorda som jag uppfattar att de är.
Kobi Levi skapar skor i annorlunda design. 

Men håll med om att skorna är roliga?! Mer sån't. :-)

måndag 16 januari 2012

Okej, jag har sett på tv...

...men inte hela helgen! Jag har jobbat som en slav med att skriva färdigt ett sakkunnigutlåtande också. I morgon kväll kommer en kollega hit till Frankfurt. Vi ska skriva på vår bok ett par dagar. Det ska bli väldigt spännande och roligt.

I morse var det ljust när jag gick med hunden för första gången sedan innan jul. I och för sig är det väldigt fint väder idag (och kallt) men ändå. Så himla skönt när ljuset kommer tillbaka. Det har inte varit så kul att starta sina hundpromenader på oupplysta kullar varje morgon.

2,5 kg har jag lyckats skaka av mig sedan årsskiftet. Känns ju bra. då är det "bara" 12,5 kg kvar - till första delmålet alltså... Hej hopp! Maken har snart blivit av med det dubbla. Men det är bara att inse att jag inte kan tävla mot honom.

fredag 13 januari 2012

Ommöblering

Nu när vi fått en så stor och fin tv var vi tvungna att vända på möbleringen lite. Så att alla kan beundra vår nya skärm. ;-)
Jag vet inte om jag tycker det är bättre eller sämre än innan. Men det blev ju lite annorlunda i alla fall. Hur som helst kan man sitta lite bättre nu om meningen är att man ska titta på tv. Och titta på tv ska vi. Oj vad vi ska titta på tv!

Sååå orättvist!

I två veckor har vi levt våra "nya" liv, jag och maken. Fyra kilo har han gått ner när han ställde sig på vågen i morse! Själv har jag gått ner 1, 7 kg. Fastän jag tränat 10 av 14 dagar och ätit lite och nyttigt. Så jäkla orättvist alltså!!! Och jag har ändå mer övervikt än min man, så om det hade funnits någon rättvisa i den här världen, så hade det ju varit JAG som hade tappat de där fyra kilona, inte min man. Men det finns ju ingen rättvisa, så vad hade jag förväntat mig egentligen.... Som om inte det är nog, har alla fyra kilo försvunnit från hans "gubbmage", så den har nästan försvunnit. På fjorton dagar! Själv har jag buddamage och där märks det ingenting. Inte ens med måttband. Suck.

torsdag 12 januari 2012

Är det någon som kan förklara...

varför det känns långtråkigt att äta rågbröd och keso varje dag, när det går så himla enkelt med choklad???

Oinspirerad och ensam

Maken har varit borta två kvällar på raken och jag känner mig så förbaskat ensam. I stället för att bli rasande effektiv och göra allt som behövdes, blir jag passiv. Jag bara sitter här framför datorn och slösurfaroch tittar på just egentligen ingenting. Jag blir så trött på mig själv. Fy f-n vad tråkigt det är att gå hemma hela dagarna!!! Jag lovar att det är kuligare att jobba. Och mer inspirerande. Och mer omväxlande. Och så...

Och nu blev jag ledsen också. Typiskt.

/Från en otacksam hemmafru

Gårdagsmorgonen i bilder

Frankfurt den 10 januari 2012 kl 07.50... Ett misslyckat men läckert försök.
Frankfurt den 10 januari 2012 kl 08.05.
Månsken i motsatta riktningen till Frankfurt.
Läcker morgon, eller hur?!

onsdag 11 januari 2012

Superbantning! Den ultimata dammsugaren! He, he


Alltså, en kompis tipsade mig om den här dammsugaren och jag är faktiskt beredd att pröva. Jag menar, min Miele (som jag skrivit om tidigare) kan inte ens hälften så mycket.

Vår nya tv är så jäkla stor!

För bra några minuter sedan levererades vår nya platt-tv på 55 tum hem till dörren. Rackarns vad stor kartongen är. Undrar om tv-skärmen också är så stor? I så fall har vi köpt en  förbaskat stor tv... Den kändes inte så stor i butiken. Dålig ursäkt, men sann. Det fanns tv-skärmar som var betydligt större än den vi valde. Fast det är ju svårt att tro nu när man ser kartongen förstås.
Maken är inte hemma ikväll. Heller. Och jag har förbjudit vår son att packa upp den efter skolan. Blir det något fel ska han slippa stå som syndabock är tanken. Misstagen får i så fall maken själv stå för. Men i morgon borde den väl vara på plats kan jag tro. Spännande! Nu är det bara att skaffa sig tv-program också. Vi har precis varit och beställt satellit-tv med ett utbud på 240 kanaler. Som kompensation för de tre år vi varit utan tv... Tyvärr lär det väl dröja någon vecka innan tv-utbudet kommer att vara tillgängligt. Tills dess får vi gå och hyra någon kul film.

Nya naglar - No 7

Förra naglarna klarade sig i fyra veckor! Kanon! Idag har jag fått nya med en liten sten i för första gången. De är faktiskt riktigt fräsiga, men det kostade lite extra med stenarna. Får inte bli någon vana...
Röda tippar, mönster i vitt och rosa samt lila stenar. Originellt.
Det är lite kul med alla olika nageldesigner, även om en del är mer eller mindre lyckade. Faktum är att den enda som direkt kommenterat mina naglar var en man i en telefonshop. Han tyckte att jag hade snyggare naglar än hans sambo... ;-) Men jag funderar ändå på att bara göra enfärgade naglar nästa gång. Baybyrosa eller så. Vi får väl se.

tisdag 10 januari 2012

Nu hoppas jag att lillesyrran gifter sig i sommar

För jag har nämligen köpt en så väldans fin och dyr bröllopspresent (och det är inte platt-tv:n som kommer i morgon...)! Skulle bröllopet inte bli av, eller att inbjudningarna kommer för sent - ja då behåller jag den själv! :-) För jag har riktiga habegär till den här presenten. Tyvärr kan jag inte avslöja vad det är just nu, eftersom jag hoppas att hon ska läsa det här. Men så fort jag har möjlighet, ska jag berätta vad det är. :-)

måndag 9 januari 2012

Åh så drygt

Nu har maken och jag ätit och tränat som värsta hälsonördarna i 10 dagar (!) och själv jag har gått ner hela 1,1 kg *ironi*. Så mycket har min vikt fluktuerat även med min tidigare (mycket godare) chokladdiet, så det känns jäkligt surt. Ja, men ett kilo på tio dagar blir ju ändå 36 kg på ett år säger ni kanske. Visst, men jag har tappat sugen redan nu. I helgen hade jag gått ner två kilo och idag har jag nästan gått upp ett kilo igen. FASTÄN jag varit duktig med både träning, mat och avstått godis. Blä, blä, blä. Jag skiter faktiskt om det är vätska, eller om jag ökat min muskelmassa eller någon av alla andra standardförklaringar som brukar dyka upp. Jag vill bara att det ska synas på vågen just nu. Så det så... :-((((

söndag 8 januari 2012

Proffsbasket!

Dottern fick via skolan fyra gratisbiljetter till en basketmatch med proffslaget Fraport Skyliners. Dessa förpackade hon snyggt i julpapper och så fick maken det i julklapp. Idag var det så dags att för hela familjen gå på vår första riktiga basketmatch. Det var en helhetsupplevelse som hette duga! Helt makalöst festlig stämning, 4 500 i publiken och mycket professionellt anordnat. Man kan faktiskt inte låta bli att imponeras och dras med i öset.

Hemmalaget Fraport Skyliners mötte bortalaget EnBW Ludwigsburg. Efter fyra perioder och en spännande match som böljade fram och tillbaka vann...
...hemmalaget från Frankfurt förstås! Häftigt! Trots en fruktansvärd ljudnivå kan jag tänka mig att gå på basketmatch igen. Men då ska jag ta med mig proppar för öronen. :-)

fredag 6 januari 2012

Hälsoresan - del 2

Nu har jag varit hos doktorn igen. Alla värden var okej. Allt som hade med socker var på gränsen till för högt (tack pappa för de dåliga generna ;-). Nu MÅSTE jag bara lyckas gå ner i vikt (en vikt jag knappast har ärvt av min far...). Jag menar vardagsmotionerar gör jag väldigt frekvent med hunden. Och tränar har jag gjort två gånger i veckan sedan i oktober. Från och med att vi kom till Tyskland efter jul har jag och maken slagits om crosstrainern... Det är maten som måste ändras - och suget efter snabbt socker. Läkaren sa att jag kan få diabetes oavsett vikt. Man kan aldrig riktigt veta. Men som jag ligger nu - ja då är det troligen raka vägen ner i diabetesträsket. Fast hon uttrycket det verkligen inte så. Det är mer min tolkning. Uppföljning ska i alla fall ske varje månad ett tag framöver. Med motion och bättre och mer genomtänkt mat hoppas jag kunna förbättra mina odds. Okej, jag vet att mina sockervärden har varit på gränsen väääldigt länge. Troligtvis ända sedan jag blev gravid första gången (typ 15 år alltså). Någon drastisk förändring är det alltså inte tal om. Men nu har jag ju mött en läkare som i alla fall försöker hjälpa mig och det känns lite upprymmande faktiskt. Tja, jag förlorar ju inte på att försöka bli lite hälsosammare. Det enda som kan hända är att det går åt h-lvete - och det gör det ju även om jag inte försöker....

onsdag 4 januari 2012

Skolstart och makens födelsedag

Idag var det dags att studsa upp halv sju igen... Phu. Det var inte utan ansträngning vi kasade oss upp efter att ha haft sovmorgon och sena kvällar i nästan tre veckor. Ungarna var dock förväntningsfulla och jag tror faktiskt att de var lite sugna på att gå till skolan igen. :-) Till och med hunden var glad över att väckarklockorna ringde och att vi gick upp. Det betyder ju tidig morgonpromenad. Så i morse kom han för ovanlighetens skull nedspringande medan vi åt frukost, för att vara säker på att vi inte glömde att ta med honom. Och ingen var tacksammare än jag, för det är så vansinnigt jobbigt att behöva lura ner honom för trappen varje morgon.
Frankfurt den 4 januari 2012 kl 08.00.
Och så fyller maken år idag, men vi firade honom redan igår kväll. Han åkte nämligen tidigt till jobbet i morse och var tyvärr (?) tvungen att köra gokart med några andra chefer på jobbet ikväll... Är det inte märkligt vilka aktiviteter som anses vara viktiga för affärerna och karriären??? Hur som helst fick han produkter från L'Occitane - after shave, deo, duschtvål och after shave balsam. Och han blev för ovanlighetens skull jätteglad. I julklapp fick han en svart vinterrock (som han använt varje dag sedan dess) och en superfin svart sportväska i äkta läder (som han inte använt och troligen aldrig kommer att använda *suck*) och jag kan inte säga att han såg hälften så lycklig ut. Tillbaka till ämnet: L'Occitane är ett franskt märke och de gör helt fantastiska tvålar och schampon. Får ni möjlighet att prova så gör det!

tisdag 3 januari 2012

Träning och mat ska leda till en ny "traumfigur" (drömfigur)

Idag var jag och "elektrifierade mig" (tränade) för första gången på året. Jag talade med min personliga tränare (40 min/vecka...) och sa att i år skulle jag gärna vilja ha den där "traumfigur" som de talar om i sin reklam. Okej sa han. Nästa vecka tar vi tag i maten. Ingen idé sa jag. Som tjock vet jag exakt vad jag ska äta och inte. Det är bara det att jag inte följer den kunskapen... Men han fick mig på andra tankar. Jag berättade att jag småäter, men oftast äter hyggligt bra mat annars. Jag hetsäter inte, även om portionerna nog blivit större med åren. Men i min ensamhet plockar jag i mig lite smått och gott mest hela tiden. Okej sa han. Då ska vi titta på hur du åt 2,5 timmar innan du börjar stoppa i dig. Problemet för dig är att genom fel sammansättning på dina måltider får kroppen det där onödiga suget. Jag ska hjälpa dig att hitta ett sätt att bli av med det! Okej... Nästa fredag börjar vi. Får se om det där utlovade miraklet inträffar. Känner mig ganska skeptisk, men är man desperat så är man...

måndag 2 januari 2012

Och så var det måndag

Sonen har åkt iväg med en kompis till ett badhus och ska sedan stanna kvar på en sleep over. Det regnar ute och hunden har inte ens bett om att få gå ut ännu... Men vi måste faktiskt. Blä. Dottern sitter och studerar uppe på sitt rum och maken åkte tidigt till jobbet.

Jahapp. Vad ska en annan göra då? Tvätta? Städa? Träna? Jobba?

Suck.

söndag 1 januari 2012

Dagen efter... eller den först dagen på resten av ditt liv

Överfull soptunna
Tom flaska.
I natt upplevde vi de mest spektakulära nyårsfirande någonsin. Millennieskiftet i Västerås - släng dig i väggen! Tyskarna kan det här med att fira jul, men de verkar nästan ännu bättre på att fira nyår. Aldrig tidigare har vi sett ett sådant fantastiskt fyrverkeri. Det började bli riktigt intensivt vid kvart i tolv och fortsatte sedan fram till efter ett på natten. Mängden raketer både imponerade och förskräckte. Vår lilla by har inte särskilt många invånare, men de brände raketer för hela Frankfurts befolkning kändes det som... Antingen har folk alldeles för mycket pengar, eller så är det högkonjunktur. Eller kanske både och? I annat fall måste de nog leva på vatten och bröd fram till i sommar. Raketröken låg tung över byn samtidigt som alla kyrkklockor klämtade. Feststämningen gick det absolut inte att ta miste på. När vi gick en runda genom byn var det DRIVOR med utbrunna fyrverkerier nere vid torget. Tänkte ta bilder på dessa drivor när jag rastade hunden i morse, liksom för att illustrera mängden. Men se, där var tyskarna snabbare och effektivare än jag hade anat. Redan på morgonen var det mesta bortstädat. Typisk tysk effektivitet och "ordnung". Fast det är ju egentligen bara positivt. Tyskar verkar generellt sett  vara väldigt duktiga på att hitta anledningar till att festa, men de är minst lika bra på att städa upp och göra fint efter sig. Lite spår efter nyårsfirandet gick dock att hitta vi halv tio på morgonen.
Det här är INTE drivorna jag pratade om. Detta är bara en fis i rymden...
Soporna insamlade i väntan på upphämtning. Buzz passar på att lämna en signatur.
Nyårsfirandet är över för denna gång. Bilden får illustrera detta rent symboliskt.
Sedan tog tyvärr kamerabatteriet slut. Nu misstänker jag att allt redan är borta och allt är snyggt och fint igen. Jag gillar tyskarnas ordning!