tisdag 31 maj 2011

Jag tål verkligen inte alkohol

EN enda Kriek (belgiskt körsbärsöl), 25 cl och 3,5 vol % senare och det känns som jag hällt ölet DIREKT NER I FÖTTERNA. De svullnar upp som på beställning. Obehagligt, plågsamt och helt onödigt tycker jag. Dags att ta ett vattendrivande piller, gå med hunden och sedan krypa till sängs. I natt tänker jag sova gott och drömma om vårt nya boende! :-)

PS. Försökte leta reda på huset på mäklarens hemsida, men det var redan borttaget. Synd, men samtidigt känns det oroligt skönt och bekräftande. Det är VI som ska hyra det. Jippiiiiiiiieeeeeee! DS

Jaaaaaaaaa! Ett hus!

Nu ska vi skriva kontrakt på ett hus i Neuenhain utanför Frankfurt. Det känns så skönt att allt verkar falla på plats. Huset är jättetrevligt och ligger superbra till i förhållande till skolor och skolbussar och S-bahn. Det finns en lite trädgård och ja, det känns helt underbart!Vi fick säkert 100 interiörbilder att titta på av mäklaren, men de gick inte att kopiera eller spara ner på grund av copyright. Suck. Men så här ser huset ut från baksidan i alla fall. Det är ett eko-hus, så uppvärmningen ska tydligen vara superbillig. Ska bli spännande att se hur det fungerar.

Just nu känner jag mig så otroligt lättad. Självklart kan man oroa sig för allt möjligt och det gör jag ju alltid... Det skulle t ex ha varit väldigt skönt att ha kontraktet underskrivet just nu. Men, men. Det som här om dagen kändes riktigt, riktigt eländigt känns idag riktigt, riktigt bra. Det kanske inte blir så eländigt med Frankfurt (och förorten Neuenhain) trots allt?Förutsättningarna har drastiskt ändrats till det bättre. Frankfurt - here we come! :-)

måndag 30 maj 2011

Med ångest blir ingenting gjort

Har idag gått en runda med hunden. Var hemma kl 9.25. Nu är klockan snart tre och det är dags att hämta ungarna från skolan. Vad jag har gjort idag??? Kan inte komma på en enda sak faktiskt...

söndag 29 maj 2011

Tystnad på grund av ångest

Jag får be om ursäkt för min bloggtystnad. Anledningen är ångesten över att hitta nytt boende i Frankfurt. Det finns just nu ovanligt lite hus ute på hyresmarknaden och vi har svårt att bestämma oss... Ska vi ta ett lite för litet hus (130 kvm) med minimal (läs obefintlig) tomt, eller ska vi ha is i magen och vänta ytterligare? Flyttbussen går om två månader och vi vet fortfarande inte var! Jag och maken sover inte om nätterna och jag är rädd att ungarna ska "smittas" av vår ångest.

När det gällde de internationella skolorna i Frankfurt beslutade vi ju oss för att vänta. Detta är anledningen till att jag och ungarna bott själva i veckorna och maken veckopendlat till Frankfurt de senaste månaderna. Resultatet blev att de ändå inte kom in på den skolan vi hade hoppats på. Kvar på ruta ett alltså. Tänk om det blir likadant med huset? Att vi väntar och väntar, men det kommer inget bättre?! Det skulle ju kännas ganska jäkligt faktiskt.

Ångest. Ångest. :-(

måndag 23 maj 2011

Ikväll ska mannen titta på vårt första hus

i Tyskland! Jag hoppas att det blir omedelbar kärlek, att allt bara är toppen och att de vill ha oss som hyresgäster. Det skulle liksom lösa en massa problem och ge nattsömnen tillbaka... Fast jag undrar förstås om man ens i teorin kan välja det första huset man tittar på. Känns liksom inte rätt enligt regelboken.

(Par)huset är 150 kvm stort, trädgården 360 kvm (det finns bara små trädgårdar), det finns två parkeringsplatser, det har öppen spis, källare, installerat kök (i vissa fall måste man annars installera HELA köket själv), det är nyrenoverat 2011 (vad det nu innebär) och hyran är mänsklig. Undrar hur det kommer att gå?

Kärlek är...

... när man vaknar klockan fem på morgonkvisten, hör åskan mullra och kommer på att en sovsäck fortfarande ligger ute på vädring. Viskar lite desperat till mannen som också tycks ha vaknat till lite: - Fasen, jag glömde sovsäcken ute i trädgården och nu kommer det säkert att börja regna! Jag måste klä på mig och gå ner och hämta in den, då mannen lite vänligt säger: - Oroa dig inte, jag går ut och hämtar den!Jag blir så kär och lycklig att det slutar med att vi tillsammans smyger ner i köket och vidare ut i trädgården Det är varmt trots den tidiga timman och sovsäcken luktar härligt efter vädringen. Sedan hoppar vi i säng igen. Tre minuter senare vräker regnet ner och jag somnar om med ett leende på läpparna.

lördag 21 maj 2011

Jag har sålt fyra tavlor!

Två tavlor köpte frun till nordeuropachefen på SAS! I betalning fick jag 8 flaskor vin, en massa goda ostar och ett presentkort till en affär med köksprylar. Jag blev så glad att jag grät en skvätt! Jag hade nämligen först gett bort tavlorna till henne, men så kom hon ändå över med världens tackpaket! Det är verkligen kul att hon gillade mina tavlor så mycket att hon kom med en "betalning" i alla fall. En norsk väninna köpte två andra tavlor av mig. Priset var kanske mer symbolisk med tanke på att hon tog mina favorittavlor. :-) Men jag har ju insett att jag inte kan spara alla tavlor jag gör. Hela källaren är full och nästa hus kanske inte ens har en...

fredag 20 maj 2011

Jag blir gaaaaaaaaalen

Hur vi än vänder och vrider så är rumpan bak...

Vi kan inte bestämma oss för var vi ska bo i Frankfurt. Det kan ju kanske klassificeras som ett lyxproblem, men just nu känns det verkligen inte så. Suck. Problemet är att ungarna inte kommit in på den internationella skola som vi hade som förstahandsval. I stället får de nu börja på en annan internationell skola som ligger längre bort fån min mans arbetsort. Först nästa år förväntas de få plats på den skolan som vi önskade från början. MEN, tänk om ungarna trivs på den skolan de börjar på i höst? Tänk om de då inte vill byta nästa höst? Dilemmat är alltså följande:

Ska vi bosätta oss nära den första skolan, den andra skolan eller mitt emellan??? Ska ungarna åka skolbuss eller är det okej att de själva åker med tunnelbana och tåg?

Min man och jag bestämmer oss för olika saker varje dag. Ibland är det Bad Soden som gäller, Ibland Oberursel, Bad Homburg och nu senast Königstein. Geografiskt skiljer det faktiskt ett par mil mellan ställena. Hur sjutton ska vi välja???

måndag 16 maj 2011

Tysk internetbank. Wow!

Ja, jag beklagade mig sist, men fick verkligen anledning att ändra min inställning till DKB. Banken hjälpte mig på telefon att reda ut allting och skickade snabbt nya koder när jag lyckades spärra allt genom att använda fel PIN-kod tre gånger... Internet banken är enkel att använda (om man bara fattar tyskan) och det var skitlätt att skicka (korrigerat!) pengar melllan Tyskland och Belgien! Hurra!

lördag 14 maj 2011

Var tog alla kommentarer vägen???

Efter gårdagens bloggerproblem försvan massor med kommentarer under mina inlägg. Sååå trist! Vad håller de på med egentligen?

Svenskhelg

Försökte lägga in ett inlägg på bloggen igår, men blogger funkade inte hos mig. Idag verkar det gå bättre.

Ikväll ska vi se Melodifestivalen och heja på Saade (även om låten är urkass) och i morgon är vi hembjudna till en annan svensk familj att se hockeyfinalen mellan Sverige och Finland. Så mycket Sverige var det länge sedan vi fick uppleva på en och samma helg. Inte utan att man får hemlängtan. Fast jag börjar redan känna saknad efter Belgien, trots att vi ju fortfarande bor här. Troligen beror det på att man känner att vi inte kommer tillbaka. Belgien ligger liksom inte på vägen till någonting, så man kommer ju inte bara råka passera lite då och då. Fast vi har ju skaffat oss en del vänner som jag hoppas kommer att hänga i förstås. Frågan är bara om de kommer att vara Belgien trogna i alla år? Troligen inte. Men man får helt enkelt vara glad över de upplevelser som man fått vara med om. För de skulle jag absolut inte vilja vara utan!

PS: 80 m3 uppskattade flyttgubben att vi har!!! Och enligt kontraktet får vi flytta 65 m3... Uuuuuups! Fast jag kan inte fatta hur vi skulle ha kunnat fördubbla vår boendevolym på 2,5 år. När vi kom hit hade vi 40 m3. Troligen var beräkningen när vi flyttade hit i underkant och han som räknade igår kanske tog i i överkant? DS

torsdag 12 maj 2011

Det blev ett skrivbord

... Ja, det blev det... Jag ville förlänga min betänketid till efter att flyttfirman varit hos oss i morgon, men det visade sig att det redan var två andra spekulanter på skrivbordet. Det var alltså "take it or leave it" som gällde. Och inte unnar jag någon annat ett 100-årigt fynd?!

I morgon kommer flyttfirman för att "räkna" på den totala flyttvolymen. Jag hoppas att den inte överstiger maxgränsen. Inte för att jag tror att vi gör det, men det är verkligen inte lätt att skapa sig en uppfattning om volymen. Vissa saker har försvunnit under åren i Belgien och andra har kommit till.

Införskaffat i Belgien:


  • Köksbord + 10 stolar

  • Vitrinskåp

  • Skänk

  • Skrivbord + stol

  • Tvättmaskin

  • Torktumlare

  • 4 byråer från IKEA

  • 4 poängfåtöljer

  • Studsmatta

  • lampor

  • lite utemöbler


  • Saker som försvunnit:


  • Bokhylla

  • Gräsklippare

  • lite utemöbler

  • Mattor

  • Förstärkare och annan elektronik

  • lite lampor

  • Kläder

  • gamla lakan och handdukar

  • Städas/ges bort (om vi måste):


  • Billy bokhylla halvhög

  • Billy bokhylla 3 st höga

  • IKEA byråer?

  • Sonens gamla skrivbord

  • Barncyklar

  • Crosstrainer

  • Porslin

  • Böcker


  • I morgon kommer jag att veta bättre. Känns lite pirrigt. :-)



    onsdag 11 maj 2011

    Här fyndar jag möbler

    På det här stället - Troc.com - har jag fyndat mitt vitrinskåp och min skänk. Det ligger bara 2 km bort, så det har blivit de senaste månadernas favoritställe! Idag hittade jag ett jättefint skrivbord med tillhörande stol som jag blev lite sugen på. Jag har reserverat det till i morgon, så jag får väl tänka på det under natten.Hur som helst är det lite annorlunda möblemang och jag känner att jag skulle vilja satsa på möbler som inte är IKEA. Läste just att det kommer en inredningstrend som är lite mer "småborgerlig". Jag måste vara trendkänslig, för det är precis vad jag känner för nu. En lite mer ombonad och varm inredning med mörkt trä och mycket textil i kontrast till mitt ideal de senaste 15 åren - G.A.D. och Norrgavel.

    Har ni sett de där brudarna...

    ... på tv? Herre jösses vad ont i magen jag får när brudar ska poängsätta varandras bröllop. Och var har de hittat alla udda typer??? Inte för att det är förbjudet att vara udda, men de är så otroligt skamlösa i sina kommentarer. Har de inte fått en vanlig uppfostran och hyfs? Och att sälja ut sitt bröllop överhuvudtaget? Personligen är jag glad att jag gifte mig för länge sedan och fick ha mitt bröllop alldeles ifred. Jag blir fortfarande varm i kroppen när jag tänker på hur fantastiskt jag tyckte att det var! Tack och lov slapp jag sedan ta del av åhörarnas poäng på ditt och datt. Jag lever fortfarande i tron att det var världens vackraste och bästa bröllop! :-)

    Mattfreak!

    Med blodad tand från förra mattinköpet har jag nu ropat in en kelimmatta på Lauritz. Det var ett sådant där infall en kväll för några veckor sedan när jag satt och tittade på deras auktionssidor. Av någon anledning så brukar kelimmattorna ofta bli förhållandevis dyra om du jämför med du persiska mattorna. Just den här mattan hade dock bara ett bud på 500 kr och var värderad till 9 000 kr. Jag lade på kul ett maxbud på 700 kr två timmar innan auktionen gick ut och trodde väl aldrig att jag skulle få den. Men det fick jag och det vinnande budet var bara på 525 kr! Efteråt funderade jag på varför ingen ville ha mattan. Tänk om det var något fel på den? Idag kom den dock med posten och jag kunde sluta undra. Det är absolut inget fel på den och den är otroligt mycket vackrare i verkligheten än på bild! Jag är kär! *ler*Mattan är tillverkad av växtfärgad ull och mäter 263x160 cm. Den har enligt beskrivningen en sällsynt förekommande design och färgställning och min mamma kommer antagligen att älska den trots att hon egen utsago inte gillar kelimmattor.

    Nu börjar jag oroa mig lite för mitt nyfunna nöje - för att inte tala om hur orolig min mamma blir. Hur många mattor kan man ha egentligen? Ja, det återstår väl att se ;-)

    Husvisning

    Nu har jag visat vårt hus fem gånger sedan förra veckan! Det är otroligt frustrerande och jobbigt. Dels för att jag måste visa huset (enligt kontraktet visst) tre gånger i veckan och dels för att jag hela tiden måste hålla allt i ordning. Man vill ju liksom inte att folk ska trampa på ungarnas smutstvätt, snubbla över skorna i hallen eller se en snuskig köksbänk. Jag tror bestämt inte att jag haft det så här rent och fint sedan vi flyttade in. Faktum är att det är väldigt trevligt när det är så här städat och rent, men jösses vad det kostar tid, ork och lust.

    Idag kom det i alla fall en norsk familj tillbaka och tittade på vårt hus igen. De gillar huset och jag hoppas att de kommer att välja det. Då slipper jag städa som en galning varenda kväll och förmiddag. *håller tummarna* Buzz gillar inte husvisningarna alls och har börjat morra på "inkräktarna". Det känns väldigt olustigt. Jag undrar om han känner av "flyttvibbarna"? Han blev ju övergiven av sin förra familj när de var på väg att flytta. Är det ens möjligt att han förstår/känner av detta? Vet inte riktigt hur jag ska hantera honom heller. Jag ser till att öppna dörren/grinden för de som kommer, så att han förstår att det är okej. Ändå känner han sig väldit obehaglig till mods när folk går runt i huset och öppnar dörrar och skåp. Om det blir fler gånger tar jag nog och går en promenad med honom under tiden.

    Och apropå husvisning så har vi ju börjat leta hus i Frankfurt. De ser jättetråkiga ut när jag letar på nätet. Suck. Köken verkar små och faktiskt skitfula. Vad har tyskarna för smak egentligen??? När jag hittar något som äntligen ser ut att vara i min smak - ja då är månadshyran på 5 900 Euro (typ 55 000 SEK)...

    lördag 7 maj 2011

    Summerar gårdagen


    • 28 grader varmt

    • Lång hundpromenad på fälten

    • Lunch tillsammans med finsk väninna Vi åt en otroligt god sallad med nygrillad kycklingfilé, scampi, ansjovis, krutonger och tunt, tunt skivad parmesan. Mums!

    • Hämta och lämna ungarna på skolan

    • Maken kommer hem från Frankfurt

    • Jag tror att jag börjar se lite mer positivt på Tysklandsflytten, men ändrar mig under kvällen.

    • Activity night på skolan. Hämtar ungarna kl 21. Dottern har fått dansa med ett par killar och är överlycklig. Sonen har också fått dansa - med tjejer - men vill absolut inte avslöja med vilka. En lyckad kväll alltså.

    onsdag 4 maj 2011

    Belgien i melodifestivalen - Witloof Bay med With Love Baby



    Läser precis att Belgiens bidrag ”With love baby” totalsågas av Markus Larsson i Aftonbladet. Det tycker jag är taskigt gjort av honom, för jag gillar faktiskt bidraget jättemycket. Kanske för att jag gillar när folk sjunger acapella och för att jag gillar stämsång. I mitt tycke är det ett otroligt musikaliskt och medryckande sångnummer. Fast så mycket schlager är det kanske inte, men när lät det schlager senast? Vad tycker ni?

    Flygstråk

    Det går en flygmotorväg över vårt hus. Dels är det plan som går in för landning. De flyger väldigt lågt över huset ibland, då de landar bara två mil bort. Dels är det plan som bara passerar Bryssel och Belgien. Ibland ser det ut så här (bilden är tagen tidigare i våras). På bilden finns åtminstone sex flygplan och äldre spår från två.

    tisdag 3 maj 2011

    Min första tysklandserfarenhet...

    ... har jag gjort här hemma i Waterloo. Suck!

    Maken har skaffat ett tyskt bankkonto (för löneutbetalningar) på någon superbillig internetbank i Tyskland. Idag försökte jag för andra gången i mitt liv logga in på denna internetbank. Då krävdes att man visste bakkontonumret (ok) och PIN-koden (hur var den nu igen?). Jag trodde att jag visste koden, men den var fel. Det skulle visst vara fem siffror istället för fyra. Nytt försök. Fel igen. Ja, men då trodde jag att jag absolut visste och så provade jag en tredje gång... F E L!!! Och vips var kontot spärrat och det som krävs för att öppna det igen är PIN-koden (?!!) och ytterligare en j-vla kod - som jag inte har!

    Jag gillar inte tyska internetbanker just nu...

    måndag 2 maj 2011

    Lampfot förnyad med loppis-skrot

    För två år sedan köpte jag en typiskt belgisk lampa. En med gråa torra trädgrenar. När mamma och pappa var här på besök förra veckan hjälpte pappa mig att förnya lampfoten genom att montera dit en träfågel som jag köpt på loppis. Fågeln är väldigt fint och naturtroget målad och snidad och den har precis gett mig en idé om ett beige och turkost rum. Skulle vara jättesnyggt. Får kanske bli i Tyskland? Nu har jag en alldeles unik lampfot och jag tycker att den blev jättefin!

    En "skänk" från ovan - loppisfynd och secondhand

    För ett par veckor sedan investerade jag ju i ett vitrinskåp. Det gick verkligen hem hos maken, så jag fick lov att komplettera med en skänk i samma serie (sic!). Den kostade 199 Euro och jag tycker att den är så himla snygg med sina infällda beslag. Dessutom verkar den i princip oanvänd. Lådorna är helt "nya" inuti, trots att den är drygt 50 år gamal. Antagligen har det inte legat en pryl i lådorna där på ambassaden. Ja, för även denna möbel har förstås stått på Amerikanska ambassaden i Bryssel. :-)På skänken står två av mina tidigare loppisfynd. Trägubbarna och en lite galen lampfot. Lampfoten har stått i garaget sedan jag köpte den för typ 1,5 år sedan och nu kom den äntligen till nytta (vilket ju är kul med tanke på hur många loppisfynd som inte kommer till nytta...). Lampskärmen hade jag sedan tidigare. Tycker lampan blev riktigt bra!Sedan hänger det lite för mycket grejer på väggarna och på lite konstiga ställen, men eftersom vi snart ska flytta vill jag inte göra nya hål i väggarna. Det får helt enkelt se ut så här i några månader nu. Det svider i estethjärtat, men det är bara att vänja sig.

    A LOUER

    Japp. Nu har vi alltså sagt upp huset till den 31 juli. Fast fortfarande har vi inget hus i Frankfurt. Man hoppas ju att det ska fixa sig...

    Samma dag som hyresvärden skrivit under att hon mottagit vår uppsägning kom uthyrningsfirman och satte upp en skylt. Det kändes verkligen olustigt. Dels för att det finns vissa saker de aldrig ens fixat, trots att vi bott i huset i 2,5 år. Men NU gick det minsann på en eftermiddag. Vilket hån! Dels för att nu finns det liksom ingen återvändo. Och vi som har haft det så bra här. Det är med sorg i hjärtat jag ser den där j-vla skylten som bara skriker ut att vi snart ska/måste flytta.