Ett år har gått

Nu har det gått drygt ett år sedan vi kom till Waterloo. Ett år av många nya intryck, händelser och lärdomar. Jag tänker här summera läget.

Positiva erfarenheter/lärdomar från det senaste året

• Vi har hittat tillbaka till varandra i familjen! Redan i början av året kände vi oss mer sammansvetsade och sedan har det bra blivit ännu bättre.
• Ungarna har utvecklats enormt i skolan. Efter våra år i Waterloo kommer jag våga ställa högre krav på deras kommande skolor. Om det inte känns bra tänker jag låta dem byta skola/klass.
• Ungarna pratar bra engelska. Till och med min egen har blivit lite bättre. Men vi har en bit kvar. Både jag och ungarna. Mest jag...
• Hem är där man bor med sin familj. Alltså är "hem" just nu Waterloo.
• Visst luktar Belgien illa, men man vänjer sig. ;-)
• Belgien är ett spännande land där vi fortfarande har mycket att upptäcka och lära.
• Skogarna runt Waterloo erbjuder många vackra naturupplevelser.
• Det är härligt att ha hund!
• I ett expatriatsamhälle blir du mycket väl omhändertagen av människor i samma situation som du själv.
• Flytten till Belgien innebar att jag var tvungen att ta körkort. Det har inte varit lätt, men nu kan jag köra bil genom Waterloo utan att få ångest varje gång. En seger.
• Jag har börjat målat tavlor.
• Efter justering med starkare mediciner är blodtrycket normalt igen.
• Maken har inte varit bortrest mer än ett par nätter på hela året!
• Ljuset.
• Värmen.
• Jag har fått en släng av provensalsk inredning.
• Alla möten med andra kulturer har fått mig att öppna mina sinnen.
• Alla nya bekantskaper.
• Att jag överlever utan att äga mitt hus.
• Det går att jobba på distans.
• All spännande och god mat.
• Alla bakelser.
• Chokladen :-)
• Sjukvården utan köer.
• Jag har börjat läsa mer böcker igen.

Negativa erfarenheter/lärdomar från det senaste året

• Det är tråkigt att inte ha fysiska kollegor.
• Jag har fortfarande svårt att uppskatta påtvingad ensamhet.
• Jag saknar svensk TV
• Franskan är inte så lätt att förstå...
• Maten, bensinen och boendet är dyrt.
• Trafiken i Belgien är inte kul. Framförallt inte för mig som precis tagit körkort.

Ja, det var vad jag kom på precis just nu. Återkommer med fler saker om jag kommer på något.

Gourmet

Jag och ungarna har varit och handlat lite svensk mat på den skandinaviska butiken här i Waterloo. Där kan man "fynda" falukorv, mamma scans köttbullar, risgrynsgröt, pepparkakor, julmust mm. Det är bara aningen dyrare än hemma... typ faktor två åtminstone. Fast det kan det vara värt ibland. Idag köpte vi citronfil, pepparkaksfil (!), pepparkakor och Ballerinakex. Snacka om fest!

Kallt!

Första dagen det är minusgrader denna vinter. Hela -5 grader och första gången jag fick skrapa bilrutorna i morse! Bara därför höll ungarna på att komma för sent till skolan (men vi hann). Hade inte räknat med att få fixa bilen innan vi kunde åka iväg. Tänk vad bortskämd man blir på kort tid?!

Idag ska jag julhandla, boka tid hos doktorn för mer medicin, gå förbi Euromut så vi kan få tillbaka lite pengar för alla läkarbesök och påminna min make om att ringa sotaren. Sedan funderar vi allvarligt på att skicka kombinerate jul- och flyttkort. Ett helt år för sent, men ändå...

Hängda tomtar

Ikväll när jag tog sista hundpromenaden innan natten, såg jag att alla grannar satt upp sina julbelysningar i trädgården. Den 3:e advent alltså. Mycket senare än i Sverige. Innan har det varit mörkt. Väldigt mörkt.

Sedan har belgarna en förkärlek för tomtar som hänger ut ur fönstret ner på fasaden. Meningen är väl att det ska se ut som att tomten är på väg att klättra upp. Men, faktum är att de flesta tomtar ser "hängda" ut. Som att någon lagt en snara runt halsen på dem och sedan slängt ut dem genom fönstret... En helt makaber syn!

Maken föreslog att vi också skulle skaffa en, men se ALDRIG vill jag ha en sådan hemsk grunka utanpå mitt hus. Andventsljusstakar, ljusslingor med gult varmt ljus och utan blink är också helt okej.

Lucia

Vi hade ett svenskt par på middag igår kväll, så vi sov till klockan halv tio på morgonen idag. Det blev väl egentligen inte så sent, för gästerna gick vid tolv, men vi var riktigt, riktigt trötta. Vi bjöd på gåslever (väldigt gott, men moraliskt helt förkastligt, så det är första och sista gången) till förrätt, boillabaisse (fisksoppa) till huvudrätt och hallon/vaniljtårta till efterrätt. Det blev en mycket avslappnad och trevlig kväll i glada vänners lag.

Idag lyste solen från en klarblå himmel på förmiddagen och första hundpromenaden för dagen var ovanligt trevlig just därför. Just nu springer sonen, maken och hunden en runda. Tyvärr har det fina vädret redan hunnit försvinna och det är grått och bara 7 grader varmt.

Vi planerar att åka in till Bryssel och gå på julmarknad. Får se om det är någon aktivitet så här på en söndag. Oftast är ju i princip allt stängt på söndagar här i Belgien. Fast jag tycker mig kunna se en förändring bara på det år vi varit här. Känns som att de snart kommer ha öppet allt på söndagar också. Det är bara en tidsfråga, det är jag säker på.

Nu börjar jag bli hungrig, så jag hoppas mina pojkar snart är tillbaka. Vi tänkte nämligen unna oss en sandwich någonstans på vägen in till huvudstaden.

Fem bra saker idag

• Ungarna var glada efter skolan och dottern blev uppringt och medbjuden på gymnastik av en kompis.
• Vi har ätit hemgjord fish & chips. Mums!
• Maken kom hem tidigt
• Hundpromenaden tillsammans med min brittiska väninna. Hunden blev så himla glad av att få springa lös på fälten!
• Min rapport börjar bli klar. Första gången jag ser slutet. Så skönt.

Jag undrar

om Tiger Woods fru inte misstänkt att han varit otrogen under deras äktenskap? Tänk OM hon INTE gjorde det. Vilken chock i så fall. OM hon misstänkte något, varför konfronterade hon honom inte tidigare? Pengar och kändisskap förvrider verkligen huvudet på folk. Både de som drar in pengarna och de som gifter sig till dem.

Jag borde ha...

• bakat pepparkakor
• bakat lussebullar
• tagit hand om all ren tvätt
• dammsugit upp alla dammråttor
• skrivit flyttkort...
• skrivit julkort
• kramat mer på mina barn
• kramat mer på min man
• uppskattat mitt liv lite mer
• struntat i att invänta andras arbete
• slängt mer skräp
• avstått från chokladen

Det lackar mot jul

Snart har vi varit här i Waterloo ett helt år! Oj vad fort det har gått. December månad har rusat iväg. Den 6:e december firade vi Sinterklaas och delade ut paket (choklad och Speculoos) från Swarte Piet tidigt på morgonen. Jag hade varit uppe i ottan och tänt en eld i öppna spisen, tänt en massa levande ljus och dukat fram en fin frukost. Sedan öppnade vi paket, pratade och åt. Riktigt, riktigt mysigt.Igår var jag på luciafirande i skolan. Det var säkert 50 stycken skandinaviska barn i åldrarna 2-18 år som deltog i luciatåget. Hela arrangemanget var helt fantastiskt. Det slog mig att Lucia faktiskt är något väldigt speciellt. Jag älskar luciafirandet och det kändes lite speciellt att vara svensk denna morgon. Visserligen var firandet några dagar för tidigt här i Belgien, men det berodde på att så många elever har slutterminsprov sedan. För tillfället sitter jag och skriver på min slutrapport. Det börjar kännas som att det skulle kunna gå att få ihop den. Men det är fortfarande mycket, mycket jobb. Tack och lov har mamma hjälpt till med att korrekturläsa. Tur att man kan få lite hjälp då och då.

Nu är det gjort

Jag är nyklippt och nyfärgad i håret. Och nyfattig...

Känner mig nöjd idag, men vi får väl se hur det känns när jag ska fixa håret själv i morgon. Håret har blivit ett snäpp ljusare än det var innan. Vet inte om det var så lyckat egentligen. Det man gjorde var att tona ner min "gula" hårfärg och göra den lite mer askblond. Sedan är håret lite kortare, men framförallt uppklippt. Både fram mot ansiktet och i nacken. Håret går fortfarande att sätta upp i en hästsvans, men den blir kanska tanig i jämförelse med vad den var förut.

Får väl sätta in en bild på före och efter vad det lider. Har faktiskt tagit bilderna, men jag orkar inte lägga in dem så här dags. Och sedan tycker jag nog att "före" bilden är bättre än "efter" bilden...

Fast alla hemmafruar som jag mötte på skolan i eftermiddags intygade att jag blivit såååååååå snygg!!! Antingen menade de det verkligen, annars var det skadeglädje.

Toni & Guy

En av väninnorna ska klippa sig på Tony & Guy inne i Bryssel i morgon. Och nu ska jag göra det också! Jag råkade kläcka ur mig att jag nog skulle vilja följa med någon gång och vips hade hon ordnat det. Så nu ska jag också åka dit! Hoppsan, hoppsan. Vet inte om jag är tillräckligt trendig och rik för ett sådant besök, men jag får väl se det som allmänbildning. Återkommer med betyg lite senare!

Ha, ha, ha...

Mina barn har varit och tränat inför nästa veckas exotiska luciatåg på skolan. När jag hämtade upp dem efter träningen sjöng dottern:

- Lusse bulle, lusse bulle... (Lusse lelle, lusse lelle)

Sedan fortsatte hon med:

- Staffan var en tallegren... (Staffan var en stalledräng)
- Han vattna sina pålar fem...

Jag fick mig ett riktigt gott skratt. Men nu är det dags att repetera och förklara våra traditionella luciasånger tror jag. ;-)

Advent

Var är julkänslan? Det är alldeles för ljust, för varmt och för lite snö! Har precis tänt adventsstakarna i fönstret, men det syns knappt. Det är för ljust ute fortfarande och klockan är över fyra.

Grämer mig över att mamma aldrig hann baka lussebullar när hon var här. Jag som är så dålig på det. Men nu måste jag nog göra det, för jag lääängtar verkligen efter lussekatter. Undra just vad jag ska använda för recept? Mamma "bakar på en liter". Vaddå? ;-)

Det gick bra

....med middagen i lördags! Men nästa gång tror jag det blir något mindre pretentiöst... Jag är i alla fall nöjd med resultatet och hade med nöje fotograferat alla rätter och lagt ut dem på bloggen. Men det kändes lite överdrivet med tanke på att alla satt och väntade på sin mat i köket där jag också befann mig.

Henrik fick några specialöl av sina kollegor och jag fick en jättefin blomma (blommor). Buzz och jag har gått på fälten tillsammans med en massa andra hundar idag. Han är jätteduktig och kommer när man ropar. Än så länge... Vi dett tillfälle drog han iväg i en rasande fart mot hundar på andra sidan fältet. Men, jag tog det lugnt och efter en stund ropade jag på honom. Då stannade han, tittade efter hundarna, vände sig om och tittade på mig - OCH kom tillbaka! Vilken härlig känsla. Det känns som att vi mer och mer är ett team. Efteråt satt vi "hund-tanter" och drack kaffe utomhus. Blå himmel och ca 15 grader i solen sista dagen i november. Inte illa! Men nu är det redan gråare och lite kallare igen. Jag har sagt det förut och säger det igen - vädret är snabbt här i Waterloo. Pappa och dotterns fågelbord ser fortfarande orört ut. Funderar på att sprida ut lite frön på marken så att fåglarna hittar dit. Faktum är att just nu verkar det väldigt tomt på fåglar överhuvudtaget. (Kolla in fotografens reflex i plexiglaset...)

Dagens investeringar

Idag har vi investerat i en fritös, så i kväll har vi ätit pommes frittes och friterad ost. Jättegott! Hade väl aldrig kunnat drömma om att vi skulle äga den typen av köksutrustning, men nu gör vi alltså det. Vi skyller på att det är en typisk belgisk företeelse och så känner vi oss förlåtna på förhand.

Dessutom har jag varit på IKEA och köpt lite nya vinglas och mattallrikar (Arv Bröllop). Jag trivs inte alls med mina dyra Villeroy & Boch tallrikar "French garden". De är jättefina, men det hjälps inte. Så nu har det blivit lite vita billiga IKEA-tallrikar i stället. De är mycket billigare här än i Sverige, vilket känns konstigt. Mattallriken betalade jag 5,50 Euro för och vinglasen 2,50 Euro för i stället för 79 kr respektive 35 kr. Servisen kommer säkert att imponera stort på gästerna in morgon. ;-)

Morgondagen ska ägnas åt städning, diverse matinköp och matlagning. Känns spännande med matlagningen. Fast just nu känner jag mig bara trött. Gäsp.

Näst senaste tavlan

Här kommer höstens första tavla. Den heter "Hemmafru". Sedan får man tolka den som man vill...

Vilken tavla

Här kommer en bild på den senaste tavlan. Den är inte riktigt färdig och tillsnyggad i kanterna ännu, men det ska den snart bli ;-)

Tisdag

nIdag har jag målat igen. Jag har ett nytt koncept, där jag sågar ut figurer i wellpapp som jag sedan målar. Den första blev nog bättre än vad jag först fattade. Den är fortfarande inte riktigt färdig, men när den är det ska jag lägga ut en bild på bloggen.

Det är fortfarande ganska varmt här i Waterloo. Trots skitväder är det ändå 12 grader varmt utomhus. Inomhus har jag numera ca 21 grader dagtid!!! Fram till i förra veckan var värmen totalt avstängd under dagarna och ställd till 18 grader på nätterna... Inte underligt att jag frusit och varit kall om händerna när jag suttit vid datorn. Men man vänjer sig även vid frysgrader kan jag tala om. Det var inte förrän mamma och pappa kom på besök som jag fattade hur kallt det EGENTLIGEN var hemma hos oss. Med förnyade krafter gav jag mig i kast med värmesystemet och se - nu funkar det. Tänk vad ett par frysande föräldrar kan göra för motivation, engagemang och beslutsamhet ;-)

Mammas blombukett står sig fortfarande. Hon köpte en jättesöt rosa bukett med rosor och liljor. Liljorna har inte ens slagit ut ännu, men de verkar vara på gång. Jag hoppas att de inte luktar för starkt när de slagit ut.

Till helgen har maken bjudit hem sina underchefer med fruar. Det ska bli riktigt roligt att få bjuda på middag, för jag vet exakt vad jag ska bjuda på!

Förrätt
Pumpasoppa med ugnstorkad parmaskinka

Varmrätt
Hjortfilé
Potatis- och pärontorn
Brysselkål med muskot och grädde
Gräddig portvinssås

Efterrätt
Saffranspankaka med vispad grädde och salmbärssylt

Kanske inte så svenskt, men om de inte gillar detta blir jag besviken!

Jobb, jobb, jobb

Japp. Så har föräldrarna lämnat Waterloo efter en dryg veckas besök. Nu är det dags att jobba ifatt det jag missat. Hugga!

Vädret är riktigt ruggigt. Det blåser och regnar. Igår till och med åskade det. I slutet av november! Trots ovädret var jag och hunden ute på promenad i morse. Vi gick på fälten tillsammans med två andra "hundmammor". Både vi och hundarna blev dyngsura, men vi värmde oss med kaffe och mammas kardemummabullar efteråt. Mums och myyyyys.

För övrigt har jag varit duktig och slutfört uppsättningen av fågelbordet som pappa gjort. Det är nu fyllt med solrosfrön. Tvättmaskinen går sitt andra varv och diskmaskinen sitt första sedan i morse. Och nu ska jag ringa ett par jobbrelaterade telefonsamtal.

Mobillektion

Just nu håller min son på att lära min pappa hur man använder mobiltelefonen till mer än bara att ringa... Till exempel alarm, skicka bilder, använda miniräknaren mm. Snacka om generationsklyfta!

Föräldrarna är här igen

I lördagskväll (på min födelsedag) kom mina föräldrar och hälsade på! Maken och dottern åkte och hämtade dem på Zaventems flyplats och sedan bar det av till en restaurang i Genappe. Där drack vi champagne och åt en brakmiddag på makens bekostnad. Eller ja, det var faktiskt en del av min födelsedagspresent.

Min make hade gett mig ett jättefint silversmycke från Kenzo på morgonen. Sonen gav mig en manikyr och dottern hade gjort en jättefin kalender för 2010 och en klocka med egenmålade bilder för varje klockslag. Av mina föräldrar fick jag ingenting... för bagaget hade försvunnit på vägen från Köpenhamn till Bryssel. Först på söndagskvällen dök väskan upp igen. Men då blev det presentutdelning och inventering av alla "beställda" saker så som citronpeppar och saffran. Ungarna blev så klart överlyckliga över ungdomsböcker, Kalle Ankor och svenskt godis.

Igår (söndag) var pappa och jag på loppmarknad utanför Carrefour. Mamma var med maken på matmarknaden bakom tågstationen. Idag har jag och "paranteserna" gjort Waterloo. Vi åt lunch på en sopp-restaurang och mamma fick testa på den långsamma belgiska mentaliteten. Mamma fullkomligen studsade på stolen innan vi fick vår soppa och innan vi fick vårt kaffe och innan vi fick betala... Det tog oss en och en halv timme att äta (färdiglagad) soppa och dricka en kopp kaffe. Typiskt belgare! De har liksom aldrig bråttom, utan kan låta saker och ting ta hur mycket tid som helst.

Pappa gillar i alla fall vår hund. Det gör min mamma också, till min stora förvåning och glädje. Fast de tycker att han är ovanligt ful. Halvnaken, med underbett. Trots att jag tycker att han är världens sötaste kan jag förstå dem. Världens fulaste hund (se exempel här, här, här och här) råkar vara just en chinese crested dog - samma ras som vår. Det har väl ett och annat gemensamt kan man tänka. ;-)

Nu är det dags att börja laga mat. Idag blir det belgisk färskkorv och potatismos.

Kort rapport

Bakelserna som vi åt igår kväll var precis så goda som de ser ut! Dottern åt den med jordgubbar, sonen den med choklad, maken den rosafärgade saken och jag den med vit choklad och passionsfruktsmousse. Fast sedan smakade vi förstås på varandras. De var alla väldigt olika, men de smakade himmelskt Nu måste jag snart tillbaka till bageriet igen...

Vaccinationen har gjort att alla i familjen har ont i sina armar, så vi har haft lite svårt att sova. Inte egentligen för att det värker, men så fort vi snurrat i sömnen och kommit åt våra armar har vi vaknat. Jag skickade med ungarna varsin Ipren om de skulle behöva det under skoldagen. Förhoppningsvis ger det dock med sig.

Vaccinerade

Nu är hela familjen vaccinerade med Pandemrix mot svininfluensan. Vi räknades som riskgrupp då både jag och maken har astma. Skönt att ha det gjort. Det kostade oss 4 x 22 Euro, men det ska vi tydligen få tillbaka från den belgiska försäkringskassan om vi "bara" skickar in kvittona.

Ducobu - nya favoritstället

Jag har hittat ett helt fantastiskt ställe. Deras bakelser är som små konstverk allihop. Idag var vi och köpte varsin bakelse eftersom alla i familjen är lediga. Belgarna firar första världskrigets slut idag. De här goda bakelserna/efterrätterna ska vi äta i kväll! Givetvis måste alla få smaka alla varianter.Visst ser det läckert ut? Helst skulle jag vilja äta dem på direkten. Men de är så vackra att det måste till lite fin dukning för att de ska komma till sin rätt tror jag.

Jag återkommer med en rapport om hur de smakade!

Nu surar jag

Åh vad dåligt humör jag är på. Stööön. Kan inte riktigt säga varför, men sur är jag. Det känns så värdelöst tråkigt att inte få gå till jobbet. Samtidigt inser jag hur bortskämd jag är.

Men vem i hela friden har bestämt att det är papporna som ska få förverkliga sina drömmar??? Själv har jag fått släppa på varenda dröm och ambition till förmån för maken och mina barn. Det har jag egentligen inte något emot som sådant. Men varför ska jag vara den som får betala hela priset? Tre personer utvecklas och en degenererar? Kanske måste det vara så för att världen ska vara i balans? Fast jag känner mig då inte balanserad. Jag känner mig avundsjuk, missunsam och SUR. Jag skulle också vilja odla mitt chefskap, tjäna mycket pengar och få beröm för ett gott utfört jobb. I stället ska jag gå runt och vara tacksam för att jag får "förverkliga mig själv" mellan kl 9-15 måndag till fredag, medan övriga familjen gör det 24 timmar om dygnet. Morr! Grymt! Spott! Grrrrrrrrrr!

Tio saker jag borde göra

1. Krama mer på mina barn
2. Krama mer på min make
3. Skriva färdigt slutkapitlet i min rapport
4. Klippa håret och färga utväxten
5. Städa badrummen
6. Städa garderoben
7. Skicka flyttkort
8. Ordna pensionat åt hunden inför jul
9. Överraska min man med något
10. Köpa ved

En tavla

Idag har jag målat färdigt höstens första tavla. Den är lika stor som vanligt - 1 x 1,5 meter. Jag älskar att måla stort och allt annat känns så fjuttigt för tillfället. Tavlan är gjord i akryl och sprayfärg och heter "Hemmafru". Glömde ta med kameran, men åker nog och hämtar den i veckan. Då ska jag ta ett foto och lägga upp här på bloggen. Sedan har jag påbörjat en ny tavla som är figursågad. Min väninna tycker att den ser ut som en korall. Men, det var inte det jag hade tänkt mig precis. Vi får väl se vad det blir i slutänden.

En trevlig skogspromenad

Idag tog vi hunden, barnen och deras två kompisar på promenad i Haller Bos. Vädret var fantastiskt och skogen visade sig från sin absolut bästa sida. Hunden njöt i fulla drag då vi lät honom springa lös. Ungarna lekte kurragömma med honom och han hittade dem hela tiden...

Det fanns även tillfälle att bara gå och småsnacka och njuta.

Precis innan vi skulle hoppa in i bilen fick hunden vittring på hästar och gav sig av. Med mycket rop, lock och pock kom han motvilligt tillbaka. Ledarskapet funkar inte fullt ut ännu :-( Men han kom som sagt tillbaka i alla fall.

Håll med om att det är vackert i skogen. Jag älskar bokskog. Det har jag gjort sedan jag var liten och vandrade i bokskogarna uppe på hallandsåsen. Det är nog dit jag ska flytta när vi kommer till Sverige igen?!

Chefsämne

Idag fick jag ett mail som började så här:

"Hej igen!

Du är ju ett chefsämne, vilket bevisas i ditt svar nedan."

Snacka om en kick för egot! Ibland kan man faktiskt behöva en liten energikick - och det här var en sådan. Den ska jag leva på hela helgen. :-)

Bofinken Knut

Under de senaste veckorna har jag hört en fågel sjunga så otroligt vackert ute på dagarna. Idag lyckades jag identifiera den lilla rackaren - det är en bofink! Eller sannolikt är det förstås flera, men jag har inte fattat vilken sorts fågel det var. Känns konstigt när de sjunger så här på sena hösten. Eller gör de det även hemma i Sverige måntro? Lyssna HÄR.

En annan fågel som jag bara sett vid två tillfällen i Sverige, men betydligt fler här nere i Waterloo är Gröngölingen. Jag ser den ganska ofta genom sovrumsfönstret, när den sitter på marken och plockar myror eller andra insekter. Ännu oftare hör jag den. Jag lärde mig känna igen dess ljud när jag både såg och hörde den vid svärföräldrarnas sommarstuga för ett antal somrar sedan. Det är en vacker fågel som är spännande att iaktta.

En Gustav Adolf bakelse...

hade suttit bra idag. Tyvärr verkar de inte fira honom särskilt i denna del av Europa.

Måndagen och tisdagen tillbringade jag i Sverige. Det var roligt att komma hem till Sverige och Linköping. Jag har knappt varit i stan sedan jag läste på universitetet och det är över 15 år sedan. Igenkänningsfaktorn var hög och jag blev på gott humör. Tyvärr hann i princip allt stänga på stan innan jag blev ledig på måndagskvällen. Ett besök i Cloettaboden i Gamla Linköping hanns i alla fall med. Nu sitter jag med sockerbitar, julskum, Polly och salta björnar i mängder. Sedan hittade jag Ernst Kirchsteigers fina ljusstakar i ett skyltfönster. Titta gärna HÄR om du är nyfiken. Då svor jag faktiskt över den sena tiden och den stängda dörren, men jag sparade å andra sidan lite pengar. :-)

Ungarna är lediga från skolan denna vecka. Måndagen fick de vara själva hemma och det gick jättebra. Jag tror att de blev lite stärkta i att faktiskt klara sig själva. Tisdagen tog maken semester och stannade hemma med dem. Då passade de på att spela golf, springa en runda och städa. Onsdagen var en mellandag och igår var jag med ungarna på badhuset. Idag får vi väl se vad vi kan hitta på. Jag är lite sugen på att ta dem och hunden ut på en skogspromenad. Det är väldigt skönt att komma ut en stund. Sedan är det lättare att tillåta sig att bara slappa och slöa.

I morgon kväll är vi bjudna hem till min väninna från Brasilien. De bor i Tervuren. Vi ska få brasiliansk mat och sedan ska vi bada bastu(!). Det är inte utan att vi blir lite "internationaliserade".

Svininfluensa eller att flyga?

Vilket är värst? För nog har dottern "svinis" alltid. I fredags kväll/natt utökade hon symptomen ytterligare med aptitlöshet följt av kräkningar. Nu hoppas jag slippa åka på eländet. Jag ska nämligen till Sverige i morgon bitti och jobba i två dagar.

Inte nog med att jag ska oroa mig för att bli sjuk - jag ska flyga också! Jag gillar fortfarande inte att flyga... Min ångest sprider jag till ungarna fastän jag inte vill det. Jag vill att de ska känna sig lugna och trygga. Jag vill ge dem de bästa förutsättnigarna i livet - inte flygrädsla.

Jag är fortfarande inte helt färdigpackad, men blir det alldeles strax och sedan är det bara att krypa ner i sängen. Nä förresten. Jag måste rasta hunden också. Jäklar... Blir till att gå upp tidigt i morgon bitti. Maken kör mig till flygplatsen. Hans jobb ligger precis i närheten.

Nu blir det nog blogguppehåll i två dagar, för jag hinner inte skriva när jag är på resande fot.

Läkartid

Nu har vi fått en tid hos doktorn. Kanske mest för att lugna min dotter - inte mig. Hon känner att hon har svårt att andas. Jag tycker inte mig märka av det, men det är ju svårt att uttala sig för någon annan. Har väl fått hypokondrin efter mig...

Dotter har svininfluensa

Det är i alla fall vad jag tror. Hon uppfyller följande symptom:

• plötslig feber (hög kroppstemperatur på 38 ° C eller över), och
• en plötslig hosta
• svårt att andas
• huvudvärk
• trötthet
• halsont
• rinnande näsa

Symptom som hon inte uppfyller:

• frossa
• muskelvärk
• ledvärk
• diarré och orolig mage (ev. kräkningar)
• nysningar
• aptitlöshet

Undrar om sonen redan haft det också? Han har haft samma symptom hela veckan, men envisats med att gå till skolan och spela fotboll mm...

Vilken fest

Så firade vi då Halloween igår kväll i kvarteren runt skolan. Det var verkligen en folkfest som hette duga. Nästan varenda hus var dekorerat med spindelnät, pumpor, brinnande ljus, döskallar, konstiga gravar... Uppfinningsrikedomen var enorm. Faktum är att det var en av de fräckaste sakerna jag varit med om. Och trots att det gick ut på att alla barn (säkert över 1000 st) gick runt och tiggde godis i alla hus, var det så fantastiskt trevlig stämning. Det gick lugnt och stillsamt till och vi föräldrar bara promenerade runt i kvarteren och tittade på. Godiset stog inte alla husägare för själva, utan skolan och föräldrar till barn på skolan hade donerat tonvis med godis till de boende. Men dekorationerna och engagemanget fick de nog stå för själva gissar jag.

Själv hade jag tagit med mig Buzz. Han följde hela utklädningsprocessen och markerade väldigt tydligt att han ville följa med när vi skulle iväg. Och denna gång kändes det helrätt, för vi var ju bara ute och gick i två timmar. Han gillar folk och när det händer saker tror jag.
Så här snygga var vi i våra utstyrslar. Riktigt skrämmande?!Att fira Halloween på amerikanskt vis i Belgien har visat sig vara ett riktigt lyckokast! Tänk om folk orkade engagera sig och göra saker tillsammans på samma sätt hemma i Sverige. Låtsasvärld eller ej, men oj vad häftigt!

Halloween

Ikväll ska det ske! Ungarna ska fira Halloween på äkta amerikanskt vis i Belgien... Vi håller som bäst på att förbereda oss genom att rasta hunden, äta mat och klä ut oss. Återkommer med rapport!

Jipiiieeee!

Idag ska jag gå på fälten med hunden igen. Kanske vågar jag släppa honom en liten stund idag också. Håll tummarna! Sedan ska jag måla tavlor hos min svenska väninna.

Fast dagen började med att vi för första gången försov oss... Halv åtta vaknade jag och det blev riktigt tajt med tid nu på morgonen. Men nu är ungarna iväg.

Jag vågade!

Idag släppte jag hunden lös på fälten igen. Han kom tillbaka varje gång jag ropade på honom och han blev belönad med hundgodis. Fortfarande känner jag mig dock inte riktigt säker. Det känns som att om något mer intressant dyker upp - ja, då sticker han. Men han har det ju så fantastiskt mycket roligare när han kan springa runt och leka med de andra hundarna, så vi måste börja träna på det. Det är läskigt!

För några veckor sedan investerade jag i nya IKEA byråer och en belgisk drivvedslampa till hallen. Lampan kam man hitta i ett otal varianter och prisklasser här nere. Min hamnade i mellanklassen kan man väl säga. Vet inte ens om jag tycker att den är snygg... Men den är så typisk för Belgien enligt min mening, att jag bara kände att jag behövde en sådan.

Och så här blev det när jag hade fått allt på plats. Kanske saknas den någon liten tavla till höger om lampan? Jag har inte hittat något som jag vill sätta där ännu, men håller utkik. Vägglampan lite högre upp på väggen är förskräcklig, men går troligen inte att göra så mycket åt. Den är väggmonterad och det blir bara fula hål och sladdar om jag tar bor den.

Och så här fantastiskt fint ser det ut genom mitt köksfönster idag. Det är ett höstväder som heter duga. Just nu är det sol, blå himmel och ljummet ute.

Mina blommor

Här är min höstplantering utanför ytterdörren. Den här vackra höstbucketten köpte jag på marknaden idag. Den kostade 10 Euro och är jättemaffig. Jag har ställt den inne i vardagsrummet.

Närbilder

Här är lite fina närbilder på hösten. Först ut är bokhäcken. Fortfarande grön! Sedan följer persiljan som växer i min blomrabatt.

Dahliorna blommar fortfarande riktigt frodigt.

Sedan är det en sort jag inte känner igen...

Och här kommer min mynta, som jag har lärt mig att använda både i matlagningen och i drinkarna denna sommar.

Här är den andra häcken vid ingången av huset. Den är faktiskt vintergrön och riktigt läcker.

Men de japanska körsbärsträden har tappat sin gröna färg och är nu läckert brandgula.

Så här ser vår gata ut i höstskrud.

Det kommer fler bilder vad tiden lider.

Vintertid

Åh tack för den extra timmen! Den kände jag att jag behövde just idag! Det enda jag inte är så glad över är att det kommer att bli mörkare på kvällarna.

Louvain-la-Neuve

var en fantastisk upplevelse igår. Staden är helt bilfri då man dragit all trafik under staden. Överallt kan man gå upp till staden från de underjordiska parkeringsgaragen. Louvain-la-Neuve är en stad som planerades redan under 60-talet och som stog klar i början på 70-talet. Den är en produkt av språkliga stridigheter som ägde rum i Belgien under 60-talet. Efter flamländska påståenden om diskriminering vid det katolska universitetet i Leuven, togs beslutet att dela upp det. Man inrättade helt enkelt en ny stad som skulle vara värd för den franskspråkiga universitet. Den utvalda platsen var belägen 30 km sydost om Bryssel, i den fransktalande delen av Belgien.

Tyvärr hade vi tagit med oss hunden (som för övrigt skötte sig förträffligt), visa om att de flesta shoppingcentra och restauranter i Belgien faktiskt tillåter hundar. Men så icke i denna stad... Det slutade med att vi fick äta lunch (korv med bröd) i duggregn på torget i stället. Men det var riktigt mysigt det med. Jag ska tillbaka till denna stad så fort som möjligt! Gärna redan nästa helg. Då ska jag inte ta med mig hunden, men en tjock plånbok. ;-)

Detta hände under gårdagen:

• Sonen spelade sin sista fotbollsmatch med feber. Men han tyckte att det var värt det eftersom han gjorde ett mål och två "assists". :-)
• Under tiden som sonen spelade fotboll körde vi dottern till Tervuren och hennes kompis där. De tillverkade slime och gick på glassbar alldeles själva.
• Vi hämtade upp sonen efter matchen och åkte till Louvain-la-Neuve. Där gick vi runt i den lilla staden och tittade på arkitektur och museum och lite affärer (som tillät hundar). Vi åt lunch och maken klippte håret. Under tiden köpte sonen en Tuch-screen mobil som han hade sparat ihop till. Själv hade jag en liten irritation över att inte kunna gå in i shoppingcentret... Men det var riktigt trevligt ändå!
• Från Louvain-la-Neuve åkte vi direkt till Tervuren för att hämta upp dottern. Vi blev bjudna på kaffe och höll på att aldrig komma där ifrån.
• Klockan sex på kvällen kom vi hem. Då sprang maken 10 km medan jag var och handlade kvällsmat. Ungarna rastade hunden.
• Klockan åtta på kvällen stog kvällsmaten på bordet - biff med grönsallad, mozarella, avokado, oliver och tomater.
• Sedan satte vi oss i soffan för att sen en svensk film på DVD. Då konstaterade min man att vi hade haft en lugn dag...

Så kan det gå!

Lördagsmorgon

Ligger fortfarande i sängen, med datorn i knät. Jag har kollat fotbollstider åt sonen och han har sin sista match för säsongen idag. Tyvärr har han haft feber under natten och jag vill inte låta honom spela. Själv vill han absolut göra det... Har inte bestämt mig för hur vi ska göra ännu. Men det är inte hälsosamt att springa ute i kylan med kortbyxor och spela fotboll med feber i kroppen. Eller hur?!

Internationella paraden var en fantastisk upplevelse! Hur häftigt som helst med över 40 deltagande länder. Alla paraderade in på ett podium till egenvald landsmusik. Svenskarna hade "Waterloo" med ABBA förståss. Efteråt blev man bjuden på mat, kakor, godis. vin och sprit från de olika ländernas stånd. Jag och maken åt mat och drack alkoholstinna drycker från Filipinerna, Etiopien, Tanzania, Australien, Sydkorea, Storbrittannien, Norge, Finland och Irland. Vi är inte särskilt hungriga ännu...

Idag bär det troligen av till den märkliga staden Louvain-la-neuve. Beror förstås på hur sonen mår och hur vi kan passa ihop det med dotterns besök hos sin kompis. De ska göra slime (slibbigt slem) tillsammans med kompisens mamma som är kemist. Häftigt va?

Nu måste jag släpa ut hunden som måste vara JÄTTEkissnödig???!!!

Jag hade tänkt...

ta med mig kameran på hundpromenaden idag, men jag glömde den. Det är så fint här fortfarande. Många trädgårdar har fortfarande fullt med blommor och häckarna är finare än någonsinn så här års. Topptrimmade skulle man väl kunna säga. Det får bli en annan dag i stället.

Nu ska jag åka ner på stan och köpa färgat hårspray till ungarna. De vill vara gula och blå i håret till International day. Jag hoppas att jag hittar det.

Blogg-problem

Under morgonen har Blogger varit nere och jag har inte kunnat skriva på bloggen. Typiskt, när man bestämt sig för att skriva ett par rader. Men nu verkar det funka igen *håller tummarna*.

Det blev inte Bryssel igår, utan La Hulpe (uttalas La Ylp) för mig och min svenska väninna. Det ligger bara 6-7 km bort och är en liten stad. Vi åt på en jättetrevlig och mysig restaurang. Det är tyvärr inte alltid de är så mysiga annars. Jag drack speciellt tillblandat te (rooibus med vanilj, päron och något mer) och åt en supergod sallad med parmaskinka, oliver, pinjenötter, rödlök, soltorkade tomater och chevré. Mums! Sedan gjorde vi några möbel/inredningsaffärer och ett par klädaffärer. Väninnan köpte jättefina kläder. Själv kom jag liksom inte riktigt i dem... Eller, jo det gjorde jag. Jag hittade till och med rätt storlek. Men det kändes inte riktigt som min stil. Men väninnan blev jättefin i röd top, röd långkofta och en knäkort mörkgrå yllekjol.

Dottern satt med läxor fram till läggdags igårkväll och idag är det "International day" på skolan. I kväll ska hela familjen delta i paraden och representera Sverige. Vi ska ha gula & blå t-shirts med ABBA-tryck på. Det kommer att bli en syn det. Efter paraden bjuder alla deltagande länder (typ 20 eller jättemånga) på mat, kakor, vin, sprit... Det brukar bli mycket trevligt på de här tillställningarna allt efter att tiden lider ;-) Alla har talat om hur kul det är att delta, så jag hoppas på en toppenkväll. Och inte behöver jag fundera på vad jag ska sätta på mig heller.

I morgon är dottern bjuden till en kompis som bor i Tervuren (ca 10 km bort). Jag, min man och sonen kommer troligen att åka på en egen liten sightseeing då. Maken har givetvis redan tittat ut något konstigt ställe - en stad som byggdes på order någon gång under 70-talet. Ska visst bara vara studenter och betong allt ihop. Låter väl kul att titta på???!

Torsdagsmorgon

Dottern gjorde sin missade läxa under frukosten. Inte de mest optimala omständigheterna precis. Fastän vi gjorde massor av läxor igår när hon hade en ledig skoldag, "lyckades" hon glömma en av dem. Jag frågade ändå extra om hon hade något mer, men nej det hade hon inte... Hon är så himla duktig, men det verkar vara lite oordning i huvudet just nu. Och värre kommer det väl att bli. Suck.

Nu på morgonen ska jag ut och och ta en hundpromenad med två brittiska mammor. Det är jättebra, för då kan jag öva min engelska. Mitt största problem är faktiskt att jag inte hör riktigt bra, så ibland får jag gissa vad de säger. Mina svar kan därför bli lite "Goddag yxskaft". Oj vad de skrattar! Men faktum är att jag tycker mig förstå det mesta. Blir det för jobbigt stänger dock hjärnan av.

Vid elvasnåret ska jag åka på lunch in till Bryssel tillsammans med en svensk mamma. Hon hämtar upp mig med sin bil eftersom jag fortfarande inte vågar köra motorväg (i Belgien vill jag tillägga). Vet inte exakt vart hon ska ta mig - det är en överraskning

Lättja

...har det kanske inte varit frågan om, men oj vad dålig jag varit på att skriva på bloggen. Man får ju skämmas. Jag hoppas att jag ska bli lite mer frekvent igen. Är ju kul att föra lite dagbok över vad som händer i den här delen av världen.

Dottern är i alla fall och tävlar i löpning på en annan internationell skola inne i Bryssel idag. Jag hoppas att det går bra för henne. Hon var ute och tränade med sin pappa i helgen. Sprang som en hel karl gjorde hon - 5,5 km på en dryg halvtimme. Tänk om man själv hade kunnat göra det. Tror knappast att jag någonsin orkat springa så långt i ett streck. När jag var yngre trodde jag att det var dålig kondition. Så här i efterhand kan jag dock se att det var min astma som satte stopp. Synd att jag inte fattade redan på den tiden. Då hade jag kunnat ta medicin i förebyggande syfte. Oj vad mycket roligare all sport hade varit då!

Idag är det 14 grader varmt ute och solen skiner faktiskt. Det blåser lite, men inte så farligt. Jag ska passa på att ta en promenad med hunden innan jag hämtar ungarna på skolan. Känner mig lite nedstämd och har inget riktigt driv i något just nu, fastän min slutrapport är på gång. Måste jobba på humöret. Ingenting blir roligare än man själv väljer att göra det. Har jag hört...

Tur att ungarna är lediga från skolan i morgon. Då kan vi passa på att bara mysa och ha det bra!

Lite bilder på Buzz

Här kommer lite nytagna bilder på vår gulliga hund - Buzz. Trevligare hund får man leta efter! Fast jag känner nog själv att jag skulle behöva gå en kurs eller två. Han är supersnabb på att lära nya saker, men att gå fot är tydligen inte något han tänker satsa på...

Han har världens sötaste tunga. Tyvärr är han inte någon "slick-hund".

Och kolla här då. Han har verkligen den rätta hundblicken. Vem smälter inte när hunden tittar på en sådär?!

Här ligger han på rygg och vill bli kliad på magen. Ser lite obscent ut...

En idealiserad pappa

Jag har precis varit ute på förmiddagens hundpromenad och har satt mig vid datorn för att jobba. Började bara med att läsa Expressen först ... och kom då in på en debattartikel som Calle Schulman skrivit om varför vi bara hyllar pappor (klicka på texten för att kunna läsa artikeln).

Han skriver: I mina lyckliga barndomsminnen är pappa alltid centralfiguren. Nu vet jag varför. För mamma diskade då. Eller tvättade eller städade.

Hans debattartikel är så kusligt träffande så att man blir illamående. Den får inte bara mig att fundera på min egen relation till mina föräldrar, utan kanske ännu mer min relation till mina barn! Nu är det dags att omfördela hushållsarbetet och de roliga aktiviteterna! Att vara "lyxhustru" är allt annat än lyxigt. Framförallt kommer inte ungarna att komma ihåg allt skitjobb du gjorde. De kommer bara att komma ihåg när pappa kom hem ibland och gjorde roliga saker! Fy farao vad orättvist!!!!!!!!!!!!!!!

Ännu fler hundböcker

Ja, och så har jag beställt ännu fler hundböcker. Man blir ju inte klok på hur de tycker att man ska göra. Har i och för sig fått en del tips från svärföräldrarna som sett på Hundcoachen på svensk tv, men jag vill nog få bilda mig en egen uppfattning ändå ;-)

Klart att hunden ska gå fot, men hur gör man??? Ingen av de böckerna jag läst har svarat på gåtan. Vad jag kunnat lista ut ska man i alla fall INTE rycka i kopplet eller skrika åt hunden. Så man måste alltså göra på något annat sätt. Nu återstår att ta reda på hur. Just nu kompromissar vi och går "halvfot" (hunden går lite snett framför och lite för långt ifrån mig) på vissa rundor och inte alls fot på rastningsrundorna. Men inkallning när han sitter fast i kopplet verkar funka ganska bra i alla fall.

Hallå!

Nu är jag tillbaka på bloggen igen. Tror jag ;-)

Här händer det massor hela tiden. Troligen är det därför jag inte hunnit med att skriva så mycket just på bloggen. Detta har hänt:

• Vi har haft födelsedagskalas för dottern och hennes bästa kompis från England. Vi hyrde en hoppborg, bjöd på svenska köttbullar, brittiska "sausage rolls", glassbomb, cholkladfontän och avslutade med en Pinjata. Hur kul (och dyrt) som helst.
• Svärföräldrarna har varit här och vi har firat svärfars 70-års dag. Jättetrevligt!
• Sonen spelar fotboll var och varannan dag. Det verkar gå bra för honom och på fredag ska han till Haag och spela.
• Maken jobbar hårt och förbereder ytterligare nedskärningar.
• Vädret är fortfarande fantastiskt även om det börjar bli svalare.
• Jag är ute och går med hunden 3-4 gånger per dag. Känns jätteskönt och hittills bara positivt.
• Hunden går nu att lämna tre timmar i sträckutan problem. Troligen går det att lämna honom betydligt längre om det skulle knipa. Men då förtjänar han förstås en rejäl rastning och promenad innan.
• Jag har börjat måla igen! Ska på min andra träff på torsdag.
• Jag ligger ostadigt kvar på minus tre kilo sedan maken och jag startade vår viktminskningstävling. Men faktiskt har jag gått ner fem kilo sedan i slutet av sommaren. Skönt och välbehövligt.
• Jag har slängt lite grovsopor och känner mig nöjd med det.
• Jag skriver på min slutrapport och våndas mest varje dag...
• Jag följer mordet på Linda Chen på Aftonbladet och förundras över Mats Alms otroliga historia. Hur stor är chansen att han är oskyldig? Enligt mig måste sannolikheten vara minimal, även om ingen är skyldig förrän motsvarigheten bevisats. Jag bara undrar när han ska erkänna? Själv har jag redan fällt honom. I en intervju som jag lyssnat på pratar han om Linda i dåtid långt innan hon hittas mördad. Alltså vet han att hon inte finns mer. Punkt slut.
• Jag har tröttnat på Alex Schulmans pappablogg.

Just nu:

• Saknar jag brorsan.
• Längtar jag tills gamla kollegan dyker upp nästa vecka.
• Vill jag ha egen tid med min man.
• Skulle jag kunna vräka i mig en 200 g Marabou Helnöt - men gör det inte, eftersom jag inte har någon... Suck!
• Vill jag storshoppa. Något. Känns inte hälsosamt.

Tja, det var i alla fall en kort lägesbeskrivning. Hej hopp!

Gåtan är löst

I snart tio månader har jag trott att den belgiska mjölken innehåller dubbelt så många kilocalorier som den svenska. Lustigt? Ja, visst undrade jag hur det ens kunde vara möjligt, men faktum är att det på mjölkflaskan finns en liten grön symbol där det står 100 kcal. När jag härmomdagen satte på mig glasögonen, såg jag en liten, liten text över siffrorna. Där gick att läsa: "per portie 200 ml". Det är alltså 100 kcal för TVÅ deciliter i stället för EN deciliter som jag trodde. Med andra ord - mjölken i Belgien verkar ha samma energiinnehåll som den svenska mjölken har. Känns logiskt...

Nu kan jag börja hälla mer mjölk i teet och i kaffet igen. Jag som verkligen försökte hålla igen!

Dax att flyga igen

Suck! Varje gång är jag lika rädd. Jag mår verkligen uselt inför varje flygtur. Har bestämt mig för att rädslan inte ska hindra mig från att resa, men ibland känns det ändå som att den är hindrande. Kan liksom inte slappna av flera dagar innan avfärd. Idag har jag inte ens packat fastän jag måste åka hemifrån om två timmar. Rädslan passiviserar mig.

Jag tror inte egentligen att jag är så rädd för att dö. Jag är mer rädd för att mina barn ska bli utan mamma. Man inbillar sig ju att man är oersättningsbar... ;-) Fast nog tror jag att mina barn kommer att klara sig ändå. Okej, jag erkänner. Det är väl en slags egoism också. Jag vill vara med när de växer upp! Jag älskar tiden tillsammans med dem! Jag vill vara nära dem - hela tiden!

Nä, nu MÅSTE jag verkligen packa, annars blir det inte roligt.

Idag känns det härligt

att vara hundägare! Det bara kom över mig. Tror att vi alla börjar hitta tillbaka till normalläget igen. Jag mår jättebra och har snart gått ner 3 kg. Tror faktiskt att hundpromenaderna gör skillnad. Nu innan det riktiga skitvädret slagit till känns det fantastiskt skönt att ha en anledning att gå en runda efter frukost och en innan man går och lägger sig. Därtill är jag ute en till två gånger till och går med andra "hundmammor". Beror lite på hur jag jobbar och hur dags hundmammornas förmiddagspromenad är.

Nu ska jag hämta ungarna på skolan. Vi ska handla på vägen hem och sedan blir det fredagsmys för hela slanten!

Hundböcker

Nu har mina hundböcker kommit levererade till dörren! Köpte följande böcker från Bokus.com:

1. Inkallning är så mycket mera
2. Hundens språk - förstå din hund
3. Aktivering, smart lek med din hund
4. Stora boken om att skaffa och leva med hund

Nu skall jag sätta igång och läsa. Ska bli jättespännande! Mycket roligare än att läsa vetenskapliga artiklar. De här böckerna har ju till och med färgbilder. Buzz försökte leka med katter både igår och idag när vi var ute och gick. Det gjorde han inte i början, men han har väl kommit ur sin värsta chock kanske. Sedan tvärstannar han ibland och vill bara inte gå. Står som en istadig åsna. Man kan ju bara dra till sig honom eftersom han är så lätt, men jag antar att det inte är så man ska göra... Det är här böckerna kommer in. He, he. Det ska bli kul att lära sig kommunicera med hundar, något jag aldrig tidigare brytt mig om. Är det detta som kallas utveckling? Eller är det kanske avveckling? ;-)

Trimmade Buzz igår, så nu luktar han gott. Ungarna tyckte att han blev jättefin, men jag tycker att han ser lite löjlig ut när de friserat pälsen på öronen... Allt hår på kroppen är i alla fall kvar. Phu!

Hej hopp!

Hej och hå

Det börjar bli höst. Jag erkänner. Det är grått och lite blåsigt ute. En del löv har börjat falla av, medan andra fortfarande är opåverkat och positivt gröna.

Jag sitter här vid köksbordet och jobbar. Känns jobbigt och tungt. Insprationen är väl inte den bästa. Hunden ligger nytrimmad och sover i korgen bredvid mig och jag är lugn och trygg. Skönt!

Maken är iväg på något chefsmöte i Anderna sedan igår och kommer inte hem förrän på lördag. Eventuellt ska jag sluta upp i morgon, men det beror på om vi kan hitta barnvakt till sonen. Observera sonen - INTE hunden. Dottern och hunden har jag faktiskt redan lyckats fixa "barnvakt" åt.

Kickstart

Ja, det kan man väl konstatera att det har varit. Ungarna har börjat i skolan igen och det är en himla massa att stå i. Sonen kom med i skolans fotbollslag och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Bara uttagningarna mådde jag dåligt av och givetvis blev en av sonens fotbollsspelande kompisar inte uttagen. Katastrof! "Bara" 35 sökte in i fotbollslaget detta år och 30 blev antagna. Fem personer blev alltså utan plats. Hade knappast hänt i Sverige - där hade alla fått komma med. Givetvis förutsätts föräldrarna sälja kaffe, baka kakor och utföra ett ochh annat gratisarbete. Suck! Inte nog med det. Ungen ska ha på sig kostym i skolan alla de dagar de spelar match (fastän de sker EFTER skolan slutat)!!! De är f-n inte kloka i huvudet. Sååååå amerikanskt och såååååååå hemskt! Usch! Nu vill jag inte att min son ska vara med längre, men det blir nog svårt att övertyga honom om att hoppa av.

Vår lilla hund verkar gå in för landning. Han sover i sin korg i köket fastän vi andra sover på övervåningen. Varje kväll innan läggdags drar han en runda genom huset och sedan verkar han vara nöjd och går och lägger sig. Han kniper gladeligen 10 timmar i sträck på natten, bara han slipper gå ut för tidigt (när det är lite råare och kallare) på morgonen.

Svansen har höjts för varje dag och idag har den vid flera tillfällen varit över rygghöjd. Han viftar mer och oftare på svansen och verkar glad. Idag såg jag honom leka med en annan hund för första gången. Det var en grannhund som var på rymmen. Konstigt. För vi har träffat massor med busglada hundar innan, men han har fram till idag varit helt kallsinnig.

Han kryper ofta upp i famnen och ligger gärna på rygg med benen rakt upp i vädret så att man kan klappa magen. Buzz delar gärna sin korg med ungarna och vaktar inte på sin mat. Han tigger inte vid matbordet och äter sitt torrfoder.

Igår lämnade jag honom för andra gången sedan han kom hit. Jag var minutiös i mina förberedelser och lämnade honom ca 35 minuter. Funkade utan att han kissade inne. Idag provade jag igen - 55 minuter utan missöden. Pust. Hoppas att det fortsätter så.

Summerar man allt detta kan man bara konstatera att vi haft en faslig tur när det gäller att hitta snäll och trevlig hund! Det enda riktigt mörka molnet på himlen nu är väl vi själva... Fastän vi är vuxna och intelligenta kryper ångesten över oss. Vad har vi gjort? Bundit upp vår tid på en hund??? Henrik har varit riktigt deppig och det smittar. Just nu vill jag bara att vi ska kunna kunna "vardagslämna" hunden ett par timmar då och då, så att det känns som "vanligt" igen. Sedan kommer det så klart stunder när vi ändå kommer att känna oss begränsade av hunden. Det är i de stunderna jag hoppas att vi kan känna att det verkligen är värt det!

Jag har beställt fyra böcker om hundar, träning och hundspråk. De kommer nog med posten redan innan helgen, så då blir det läsa av! Måste ju lära mig hur jag ska tyda och fostra min hund. Det är helt säkert mycket lättare än med ungarna...

Målarstart!

Idag har jag varit hemma hos en svensk väninna. Vi planerar att börja måla tillsammans en dag i veckan under hösten. Planen är att vi ska hålla till i hennes garage. Kanske blir lite kallt i vinter, men det återtår att se. Vi får väl sätta på lite värmefläktar i värsta fall. Ska bli huuuur kul som helst! Idag har vi varit och köpt spottar (lampor) så att vi får bra belysning när vi målar. På tisdag drar vi igång.

Hösten är här

Nu känns det verkligen att hösten har kommit. I måndags var det 32 grader varmt, men nu är det svalt, grått och regnigt. Jag gillar hösten i allmänhet, så jag hoppas att det blir en riktigt bra höst för oss alla, med långa skogspromenader, mysiga brasor och tända ljus!

Friska hundägare?!

Ja, det återstår väl att se. Om det är sant kanske jag kommer att bli lite friskare med tiden? Här kommer lite fakta som jag hittade i en artikel i Expressen. Det är tydligen inte utan anledning som hunden kallas människans bästa vän. Här är har de gjort ett urval från några av de otaliga studier som gjorts för att undersöka hundens positiva effekter på sin ägare.

Har färre sjukdagar
I Kina gjordes en hälsostudie på över 3 000 kvinnor, varav häften hade hund. De kvinnor som hade hund gick mer sällan till doktorn och hade färre sjukdagar än kvinnorna utan hund. Liknande studier har gjorts i Australien och Tyskland med samma resultat. Dessutom rapporterade de kinesiska hundägarna att de tränade oftare, sov bättre och hade allmänt bättre hälsotillstånd.

Är mindre stressade
En stor tysk studie visade att hundägare har färre och lindrigare stressreaktioner än andra människor. De hade också färre och svagare symptom av psykosomatiska problem som huvudvärk, mag- och ryggont, hjärt- och kärlproblem, sömnsvårigheter och depressioner.

Skapar nya relationer
En undersökning från SLU visade att tre av tio hundägare tycker att de har fått flera nya kontakter genom sin hund. Mest hade de fått nya kontakter då människor stannat och pratat med dem på promenader. Men de hade också skapat nya relationer genom utställningar, tävlingar, klubbar och jakt.

Kvinnor med hund mer attraktiva
I en ny tysk studie fick en testgrupp se bilder på tre kvinnor med en hund. En annan grupp fick se bilder på samma tre kvinnor utan hunden. Resultaten var tydliga – kvinnorna med hund ansågs vara mer attraktiva. De uppfattades också som trevligare, mer framgångsrika, hälsosammare och mer självsäkra då de hade sällskap av en hund på

Källa: Manimalis. (En ideell fristående organisation varssyfte är att öka kännedomen om sällskapsdjurens positivaeffekter.)

Buzz

Hmmm. Jag undrar vad för hund jag köpt. Troligen någon form av gatukorsning. Han liknar verkligen mest en nakenhund (fortfarande med för mycket hår och hängöron), men han är mycket större! Inte hade jag koll på det. Hade läst i rasstandarden att den ska vara max 33 cm och väga max 5,5 kg. Tänkte väl att han var där någonstans. Men nä, inte är jag proffs på att mäta, men han verkar vara typ 40 cm i mankhöjd! Lite väl stor alltså, hi,hi. Undrar vad han väger? Han ligger och sover just nu, så jag vill inte störa. Får kolla det senare. Måste vara mer än de där 5,5 kilona i alla fall...

Buzz somnade nere i köket i går kväll och sov där troligen nästan hela natten. Har fått för mig att han sovit hos oss i sängen någon gång under natten. Vet inte om jag drömt det eller inte. Hur som helst brukar jag vakna till om någon kommer, vilket jag inte gjort. I morse låg han nere i köket igen. Undrar om det inte är en jäkligt smart hund (som är bra på att smyga) jag fått.

Idag regnade det och han var inte så sugen på någon lång promenad. Han gjorde sina "behov" på mindre än 10 meters promenad och därefter ville han in igen. Spjärnade emot som en istadig åsna när jag försökte få honom att gå hela rundan runt kvarteret i alla fall. Behöver jag säga att det inte blev någon lång promenad. ;-)

Ny månad

Jaha, då var vi inne i första höstmånaden. Dottern fyllde år igår och vi firade det med kinamat och massor med presenter. Hon har hamnat i den åldern att smink och parfymer är jättespännande, så det blev många små paket med massa "kladd" i. Hon var jättelycklig! Tack och lov får de inte ha smink i skolan. Det känns verkligen som en räddning. Sedan försöker jag ge henne så genomskinliga läppglans som möjligt, för hon vill gärna fixa till sig innan vi till exempel går på stan. Skönt om hon inte ser ut som en clown då ;-)

Hunden ligger och sover tungt på golvet. Jag har bara lagt dit en filt och det verkar vara hans melodi. Den är redan hans. Men jag tror att jag måste köpa en hundkorg med lite ben ändå, för på vintern blir ju golvet så fasligt kallt. Nu är det tvärt om. Golvet är soluppvärmt och det känns riktigt behagligt att både gå och ligga på det. Det senare gäller hunden dock.

Min "dog walk" tillsammans med de andra hemmafruarna är inställd idag på grund av sjukdom. Passar mig riktigt bra, för jag har en hel del jobb att göra. Dessutom behöver nog hunden, Buzz, och jag en egen lång promenad. Jag gick upp ett halvt kilo bara genom att äta en massa god mat igår! Suck. När jag går med de andra mammorna är det inte vi som springer, utan hundarna...

- 1,3 kg var

Ja, det är vad maken och jag hängde av oss förra veckan. Nu återstår att se hur det går denna vecka. Tacos utan bröd, fajitas utan ris, biff utan pommes frites. Roligare har man ju haft det. Suck

Skolan börjar efter en partyhelg

Idag börjar ungarna i skolan igen. De åkte iväg i morse med fullproppade väskor och glatt humör. Det ska bli spännande att få höra hur den första skoldagen var när de kommer hem igen. Dottern får sonens gamla lärare tror jag. Hon är väldigt trevlig, men kanske inte så krävande som hon borde?

I helgen var vi på party i Gent. Det var 220 personer på en privat 50-års fest... Undra när man hamnar i den kalibern? Sceneriet var fantastiskt! Mycket stort hus, mycket stor parkliknande tomt. Stor damm, med får betandes på andra sidan. Galopperande hästar i hagen bredvid. Vackert väder. Stora partytält, med dukade bord, vita dukar och blomsterarrangemang. Levande orkester, servitörer... Såg ut som en sådan där fest som Kommissarie Barnaby i Morden i Midsomer brukar springa omkring på och leta mördare och motiv.

Maken fann sig snart till rätta. Själv hade jag lite svårt att känna mig komfortabel. Men vad fasen - man vänjer sig! ;-)

Vi kom inte hem förrän klockan halv tre på morgonen, efter att maken envisades med att köra genom hela centrala Bryssel och dragit ut på hemresan med säkert 30 minuter. Suck.

Världens klokaste beslut

kanske det inte var, men nu är vi i alla fall hundägare!

Det hände i lördags. Det var inte tänkt att bli någon, men plötsligt bara var han där. Ungarna ville åka till hundhemmet och titta på hunder. Jag ville inte och gjorde väldigt klart att det inte skulle bli någon hund just nu, men gav med mig och åkte dit i alla fall. Väl där kom vi bara innanför hundstallets dörr - och där var han. En femårig kinesisk nakenhund (med förhållandevis mycket hår på kroppen). Jag frågade om jag fick provgå honom och det fick jag. Efter det var jag såld!Två dygn senare kan jag bara konstatera att om jag ändå skulle ha hund - så är han, Buzz, den absolut rätta! Han älskar barn och människor, är toppen mot andra hundar, katter bryr han sig inte om, knähund så in i vassen, rumsren (hittills), går fot, skäller inte, tigger inte, gillar att åka bil, ska vara van att vara ensam (har inte testat ännu), kommer på inkallning... Ja, han känns helrätt för oss som inte haft hund förut. Man undrar vad det är för fel på honnom...förutom att han fryser när det är kallt och behöver solskyddsfaktor i starkt solsken ;-). Vet bara att han blev övergiven på grund av utlandsflytt. Men därför kunde de också berätta en hel del om honom då han har en känd bakgrund. Jag vet att han kommer från Polen (fick hans gamla pass) och att han bara varit på hundstallet 30 minuter (!) innan jag kom. Det måste helt enklet varit ödet!

Hunden fullkomligen älskar dottern, så sonen har redan brutit ihop flera gånger. Men utifrån mitt perspektiv ser det ut att bli en hund som kommer att plocka varje familjemedlem på det bästa.

Nu återstår att se hur det fungerar när vi åker bort kortare och längre stunder. Måste hitta ett bra hundpensionat i förebyggande syfte. Finns tydligen sådana som tar emot hundarna i sitt egna hem, vilket skulle kännas bra.

Går allt åt helvete, får mamma rätt... I annat fall kanske det blir så bra som vi hoppas på! Kan ju trösta med att en valp hade varit ännu värre att ta hand om och den hade teoretiskt sett haft fem år längre "hållbarhet".

Hört från dottern

- Mamma, du vet hon tjejen och killen? De där "begagnade" barnen...

Med vilket hon avsåg adopterade barn. Oj vilket gott skratt jag fick! :)

Dagens ordspråk

Finns det inte choklad i himlen,

vill jag inte dit!

Jag känner mig fri!

Jag har inga behov. Phu!!!!!!!!

Vad är väl en hund...

... när man har en familj att ta hand om?! Hur tänkte jag egentligen? Att ägna tid åt en hund??? I så fall finns det ju massor av mer tid att lägga på familjen. Ja, varför inte utöka servicgraden ytterligare? Jag kan ju köra och hämta och lämna lite oftare, tvätta lite fler maskiner tvätt, laga mer mat och städa och tvätta mest varje dag. Det är klart att jag borde göra det!

Det är helt enkelt mitt öde att ge upp karriären, kollegorna och mig själv. Min lycka ska komma genom att de övriga i familjen har någon att ta avstamp ifrån. Jag är ju för fasen både mamma och fru. Borde skratta mig lycklig över deras fantastiska liv. Och tro mig det gör jag! Men var kommer jag in någonstans? Jag sitter övergiven och ensam hemma mest hela dagarna. Inte en jäkel plockar min smuttstvätt, tvättar den , hänger den och lägger tillbaka den i mina lådor. Ingen lagar mat som står framme när jag kommer hem. Ingen har spontant städat badrummet, torkat av spisen eller tagit fram dammsugaren. Fast det behövs ju inte när man har en heltidsanställd hemma.

Släktet hemmafruar har inte några egentliga behov. Framförallt inte av att bli bekräftade, uppmärksammade eller ompysslade. De älskar att vara ensamma hemma och gå runt och lalla mellan hushållsgöromålen mest hela dagarna. Om de promt vill "utvecklas" går de och tragglar franska verb en dag i veckan eller lägger håret. Då får de både intellektuell stimulans och förbättrar utseendet. I annat fall kan de alltid gräva ner sig i barnens och makens aktiviteter och intressen eftersom de har inga egna (och även om de skulle ha det, får de varken kosta, ta tid eller på något annat sätt hindra den övriga familjens aktiviteter).

Nä jag inser nu - min lycka ska komma genom andras intressen och framgång. Jag lägger ner det där jävla dravlet om hund. Slutsnackat.

Det suger...

.... i husdjurstarmen fortfarande. OM jag skaffar en hund kommer jag att få gå hundpromenad klockan 10 varje morgon med de andra expatriatfruarna. Men då MÅSTE jag ha hund (säger de) ;-) Fast en sådan hund som jag vill ha räknas väl inte i alla fall? Jag tittar på raser som Chihuahua, Yorkshireterrier, Kinesisk nakenhund, Papillon och Dvärgpincher. Små hundar på max tre kilo och 25 cm i mankhöjd. Hundar som är så där lagom råttlika! Till helgen ska jag lura iväg min familj och titta på hundvalpar på en sådan där stor förmedlingskennel. De har säkert inte de bästa hundarna (men säkert inte de sämsta heller), men jag tänkte det kunde vara kul att kolla in de olika raserna och kunna jämföra i det levande livet.

Några argument FÖR att skaffa hund:

• Jag får sällskap på dagarna
• Jag tvingas motionera och vara ute varje dag, vilket skulle (?!) kunna bli min smala lycka
• Någon kommer att bli glad varenda gång jag kommer hem
• Jag får bli kompis med "expattarna" som bor runt skolan ;-) och valla hund kockan tio varje dag
• Jag kommer att få anldening att prata med många nya människor
• Jag tror faktiskt att jag kommer att bli gladare
• Ungarna skulle ha glädje av det (jag vet, det är fegt att lyfta det argumentet...)
• Hunden är människans bästa vän

Några argument MOT att skaffa hund:

• Man blir uppbunden i 4 timmarsperioder
• Man måste skaffa hundvakt när man åker bort
• Man fäster sig vid det
• Det kostar pengar
• Det kan bli problem när vi flyttar hem/vidare
• Någon kan bli allergisk
• Alla kanske inte vill/kan ta emot familjen MED hund

Jaha. Och blir man något klokare av detta då? Säkert! Jag förstår hur ni tänker - men jag vill ha hund i alla fall!!!!!!

Fördelar med en LITEN hund:

• Den är råttlik
• Den är lätt att ta med i bilen
• Den är billig att ta med på flyget och du får ta med den in i kabinen
• Den är lätt att ta med överallt
• Den äter lite
• Den skiter lite !!!!
• Den behöver inte fullt så mycket motion som en större hund
• Den gnager inte av sladdar eller hål på textilier (fast det gör inte stora heller)
• Den charmar folk om den är snäll
• Den kan inte bita lika hårt som en kamphund
• Billigare pälsvård än på en motsvarande stor en

Nackdelar med en LITEN hund:

• Den kan vara ömtåligare än en stor hund med avseende på till exempel benbrott
• Vissa raser (läs Chihuahuan) är jättedyra
• Man kanske inte får "dogwalka" med "expattarna" i alla fall, för de kan inte se den utan förstoringsglas...
• Den kan vara skällig
• Den kan vara rädd
• En rovfågel kan tro att det är en råtta
• Någon kan trampa på den
• Det kanske ÄR en råtta?

Det suger...
... i sockertarmen också! Jag håller på att försöka avgifta mig själv. Det känns jobbigt fastän jag inte ens är renlärig. Har ätit ett äpple idag och haft mjölk i kaffet. En dödssynd om man tänker på sockret. Men vad fasen, jag tycker man kan få ta det i sin egen takt ;-) Makens och mitt mål är 7 kilo minus den sista oktober. Vi får väl se hur det går. De första tre dagarna har varit tuffa och jag har gått ner - 0.0 kg. Suck. Vilken raketstart. Som Fuglesangs... Jag gör ett nytt försök i morgon.

Jag har hittat den

Jag har hittat en liten hund på ett hundstall. Kolla in HÄR! Visst är den gullig? En sån behöver jag nog?! :-)

Vill ha husdjur

Åh så sugen jag är på att skaffa mig ett husdjur. Det vill jag verkligen. Men jag vet ju samtidigt att det kanske inte är så smart? Vi bor ju utomlands och så. Fast när jag ser alla andra "expattar" så kan jag konstatera att nästan alla har något husdjur. Allt från sköldpaddor, fåglar, gerbiler, hundar, katter... Många har flera sorter.

Under flera år hade vi tamråttor och jag fullkomligen älskade det. Jag saknar fortfarande en del av dem, framförallt Doris - vår nakenråtta. Hon var helt underbar i temperamentet och att ta på!Jag tycker nog att alla råttor (12 stycken genom åren) tillförde mer än de ställde till med besvär, fastän de käkade av både sladdar och gnagde hål på textilier. Fast nu skulle jag nog vilja prova något annat. Katt, hund eller papegojfågel (undulat eller kakadua)? Vad skulle vara rimligt/möjligt att skaffa? Maken vill egentligen inte ha något djur alls men ungarna vill ha ett djur att umgås med. Jag känner själv att det hade varit mysigt med ett husdjur att gå och prata med här hemma hela dagarna. Det är ganska så ensamt faktiskt. En hund hade varit bra med tanke på (min) motion. Samtidigt blir man så otroligt uppbunden. Katter är mer frifräsare. Fast jag vet inte om jag vill släppa ut en katt här med tanke på trafiken. Fågel då? Papegojfåglar blir ganska lätt tama vet jag. Fast de kan också leva hur länge som helst...

Nä, tänk om jag inte var så j-kla förnuftig hela tiden. Då hade jag nog köpt mig en Chihuahua. (eller två så att man kan lämna dem lite längre stunder). Det har jag önskat mig sedan jag var liten och nu lider jag av svårartad djurläääängtan! Fast jag är så himla rädd att det ska bli fel. Att "förståsigpåare" ska komma och säga "vad var det vi sa" om det går åt pipsvängen... Jag vill ju göra allt rätt ju! Sedan kan man fundera på vem det ska vara rätt för. Och vad livet går ut på. Och så.