tisdag 25 september 2012

Grrrrrrrrrrr... hundångest

Har nu fått möjligheten att åka och titta på Chinchin i Köln på lördag. Och jag våndas fortfarande... Ska jag, eller ska jag inte ????????????????????

Maken är stor motståndare till en andra hund (men hindrar mig inte fysiskt) och mina föräldrar tycker inte att jag är riktigt klok... Oavsett skala. Och själv börjar jag ju också undra om jag är det. Klok alltså. Mitt bästa argument är ju "bara för att det skulle vara kul, stimulerande och mysigt med en hund till". För det finns ju hundra praktiska och ekonomiska motargument. Jag har verkligen en klump i bröstet. Ena dagen känner jag att NU GÖR JAG DET. Köper en hund till. För att JAG VILL. Andra dagen är klumpen fortfarande lika stor, men då får jag ångest och tänker på alla problem som skulle kunna uppstå. Vad ska alla andra tycka? Tänk om det blir FEL? Vissa dagar kan jag nästan önska att det är en hund som jag behöver arbeta en massa med, en hund som gör massa hyss och ställer till det. Där är så himla ensamt om dagarna och Buzz ligger med ålderns rätt (snart 9 år) mest och slappar mellan våra promenader på dagarna. Andra dagar tänker jag att det måste vara den PERFEKTA hunden, för då kommer allt att bli bra. Precis som att den finns? Eller ja, det gör den ju redan - Buzz är perfekt men långt ifrån felfri ändå...

När jag är ute och går brukar jag visualisera hur det skulle vara att ha en hund till att gå med. Vissa dagar går den här andra hunden fritt bredvid och strosar, eller går "tandem" med Buzz i ett gemensamt koppel. Andra dagar ser jag två hundar som springer åt varsitt håll, trasslar in alla koppel och är omöjliga att hålla koll på...

Det komiska (och eventuellt även tragiska) i hela historien är ju att de är FÅ blivande hundägare som ältat, analyserat och reflekterat över alla MEN och MÅSTEN så mycket som jag. Jag har tittat på hundvalpar i tre år nu. Läst massor med böcker och alla hundannonser jag kommit åt. Jag har till och med kollat att jag har hundvakt för TVÅ nakenhundar i jul. Bara så att det inte ska börja med den typen av problem. Jag har pratat med min hundtränare som tycker att det vore toppen för Buzz att få en kompis och för mig att få en hund att börja träna lite tidigare med. Ungarna är på, men är sällan till någon jättestor hjälp när det gäller rastning och så. Och så har jag ju många som uppmuntrar mig här på bloggen förstås. Det är jätteuppskattat.

Nu måste jag BARA bestämma mig. Utan att ändra mig tusen gånger (till). Blir det inte Chinchin, då blir det INGEN annan hund heller. För det är själva beslutet i sig som är så svårt att fatta. En hund till, eller inte. Det är bara att bestämma sig... PUNKT. Jag ska sluta att göra mig till åtlöje här på bloggen när det gäller denna fråga.

9 kommentarer:

  1. Heja, följ magkänslan nu!!

    För övrigt är det väl jättebra att älta sånt här på bloggen? Precis rätt forum, skulle jag vilja påstå :)

    *viskar* Och angående Chinchin, det man ångrar här i livet är väl oftast det man INTE gjorde när man hade chansen...? *slut på visk*

    SvaraRadera
  2. åh jag riktigt hör hur desperat du håller på att bli i din ångest över att och hur du skall göra detta rätta ...
    Av det jag kan uttyda av det du skriver är att du oroar dig för det som kan gå fel ... det enda som blir fel är väl de felen som man aldrig kan göra något åt? Jag har svårt att tro att det är så mycket fel med ChinChin som du inte kommer kunna göra något åt...
    Om du inte hade Buzz, vad skulle du då gjort om du hade fått erbjudandet att åka och titta på en hund?
    jag tror du är förberedd, kanske mer förberedd än vad du var innan Buzz kom?
    Vi är glada över det du vill dela med oss här på bloggen - tänk om vi alla kunde komma med och titta på ChiChin i helgen, Det skulle vara riktigt kul! Kram!

    SvaraRadera
  3. Första gången jag besöker din blogg och ser dina tankar om en ny hund.
    Jag brukar också tänka på en hund men jag vill ha min frihet. Annars måste jag alltid ordna hundvakt.
    Min dotter är 17 år och vi har haft kaniner, underlat och fiskar under hennes uppväxt :)
    Trevlig dag!

    SvaraRadera
  4. :D
    Klart du ska ha en hund till! Det är lika mycket passning på en som två som tre....( det är ju ingen irländsk varghund eller grand danois du ska köpa)
    Jag har 6 hundar och jag kan inte tänka mig vara utan någon.
    Vad är det värsta som kan hända??
    Förmodligen att du får roligare :)) Fler och pussa på och pyssla med. Har du dessutom bestämt dig för vilken ras du ska ha så är väl saken biff.
    Vad alla andra tänker ska man rent ut sagt skita i (ursäkta språkvalet) för vem bryr sig egentligen? Alla tycker något och man kan inte leva efter vad andra tycker - det gör ingen lycklig.
    Kör så det ryker :))
    Vi vill se foto på det lilla underverket :P
    kramelikram
    Fia

    SvaraRadera
  5. Jag tycker också att bloggar passar perfekt när man behöver stöta o blöta sina hundbeslut. När jag letade efter Nemi (läääänge) var jag litet orolig att jag skulle trötta ut alla som tittade in, men så blev det inte. Min lilla undran är varför det behöver bli så perfekt - det är ju som att gå från ett barn till två, man har ingen aning om hur det blir, man får se till att det blir bra.
    När det gäller Chinchin är han en blandning av två raser som båda kräver mer socialisering när de är små än många andra. Om han är trygg med sin nuvarande ägare (och inte bara med hennes valpar) finns det väl ingen anledning att tro ngt annat än att ni kommer att få det utmärkt tillsammans!
    Spännande. Är även intresserad av att få höra ifall hon har pudelvalparnas mamma hemma...

    SvaraRadera
  6. PS - underförstått att jag naturligtvis röstar för att du pallrar dig iväg till Köln med eller utan ngt barn som smakråd och kollar in det lilla livet.

    SvaraRadera
  7. Åk och titta! Du kommer att ångra dig annars! Det är inte speciellt mycket mer jobb med två hundar. De har sällskap och glädje av varandra! Och du skulle förmodligen tycka det var superkul med en hund att träna och kursa med. Min man har muttrat sen första hunden....nu har vi fyra. han muttrar lika mycket varje gång, men är samtidigt väldigt kär i dom alla. Det kommer din man också att bli. Ta chansen!

    SvaraRadera
  8. Jaa du...
    Har du tiden och orken? För det är väl det som är avgörande när det gäller djur?
    Själv har jag en häst på banken...där står den i godan ro och förräntar sig. För jag vill ha en egen häst så småningom, men just nu har jag varken tid eller ork för det.....

    SvaraRadera
  9. Herlighet ÅK människa och titta hälsa på hunden!!! Känns det inte bra är det ju bara att åka hem igen utan ny hund! kraam

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)