Idag är allt grått och regnigt. Buzz och maken har varit ute och sprungit (8-9 km) och efter det blev det sanering av Buzz. Han var täckt med gyttja från topp till tå och frös när de kom tillbaka från joggingturen. Nu ligger han dock i soffan och bara myser. Nytvättad, motionerad och varm.
Jag deppar. Det är väl vädret. Och att maken ska resa till Italien i morgon. Själv sitter jag här kvar i ensamheten. Den börjar bli väldigt påfrestande. Det är ju "bara" att rycka upp sig säger alla. Jag gör ryck mest hela tiden känns det som, men det leder liksom inte till något bestående. Funderar på att börja käka "lyckopiller" för att ta mig ur min depression. Men inga piller i världen kommer ju att bota roten till det onda - ensamheten. Fast kanske orkar jag gör fler "ryck" om sinnestillståndet trubbas av lite? Jag träffar GÄRNA människor och provar på nya saker. Men det är jobbigt att ALLTID vara den som tar initiativ till allting. INGENTING kommer ju gratis när man bor utomlands. Hemma i Sverige kastade jag mig aldrig över människor för att få vänner. Det fick ta sin tid. Den tiden finns ju inte här. Här krävs i princip att jag bjuder ut mig själv till ytliga bekantskaper eller bjuder in dem själv på samma sätt. Tänker hela tiden att en ny hund skulle bereda mig nya glädjestunder och nya "naturliga" kontakter. De flesta runt omkring mig verkar dock tycka att det är som att definitivt låsa ytterdörren inifrån. Själv ser jag det i stället som en dörröppnare och livräddare, både på kort och lång sikt.
Inga nya hundar på G, även om jag tittar varje dag.
Usch vad jobbigt att känna på det viset. Själv tycker jag att det känns väldigt glamoröst att leva ditt liv, men när du beskriver det på det sätt du gör känns det ju inte som att det är så kul! Hoppas du snart mår bättre. Kanske jag tar Spot (som har pass) och kommer och hälsar på dig nån gång när din make är bortrest ;D
SvaraRaderaVälkommen att besöka mig och mitt "glamorösa" liv! Kom med så många hundar du vill :-)
RaderaOj vad jag känner igen mig i hur du mår! Jag flyttade inte utomlands, men till en annan del av Sverige!
SvaraRaderaFick några nära vänner, men så flyttade de... riktigt jobbigt.
En hund är väl det bästa man kan ha... sviker aldrig och så många pratstunder det blir med
andra hundägare!
Kram till dig från Melodys matte
Ja, hunden är människans bästa vän! Fast det är klart att det är väldans kul med människovänner också.
RaderaAlltså jag kan tycka att det räcker att flytta ut på landet och inte bo i centrum så tappar man mycke eftersom folk inte orkar åka ut och hälsa på en som när de kunde titta förbi i farten :( Tråkigt men sen tycker jag oxå att sedan man blev vuxen tappade man enormt många fler, måste man festa för att ha vänner... Men hundarna tar med mig ut på både kurser, träningar, tävlingar och där bekantar man sig med mycke nytt folk, endel ytliga kontakter men då kan det vara någon där man får en bättre relation med och vips är det någon som vill umgås :) Nä vuxen och vänner är knepigt!!
SvaraRaderaJa, inte så enkelt som man kan tro. Ibland är jag superglad över alla vänner jag har. Ibland känns det inte som att jag har någon... Har mycket hur man mår att göra också.
RaderaFlytta till kollektiv nästa gång? Jag tror att en till hund snarare ökar sannolikheten att du träffar nya människor som skulle kunna bli vänner.. Och glöm inte alla bloggkompiser!
SvaraRaderaJag glömmer absolut inte mina bloggkompisar. Tur att jag har er! :-)
RaderaSitter också och deppar. Är ständigt gräsänka och när gubben sen kommer hem sticker han iväg och jobbar i trakten. Blir många ensamma stunder. Att det nu regnar och är kallt gör det hela inte bättre. Plus huvudvärk, trötthet och dålig mage. Mycket gladare blir man inte av att kolla väderrapporten - regn, regn, regn hela veckan.
SvaraRaderaFy f-n för höst!
Ja. Skittrist ju. Men nu får vi väl träffas snart och deppa ihop? Då blir det dubbelt så deppigt... Eller nä, dubbelt så kul menar jag!
RaderaHuffa meg, javisst tar väderet på humöret!
SvaraRaderaJag har haft ledig en vecka och en halv dag tillsammans hade jag lite solsken! Visst er det väl kul!
Men vi fick ju något uträttat inomhus som bekant (bildbeviset finns på bloggen...) Axels rum... Ganska så skönt att vi fick det klart nu i dag, annars hade det inte varit roligt för Axel som hade fått bo i stöket i sitt rum... hehe...
Ja och så har jag börjat pyssla lite i gäst/katt toan, 1 trappa upp, vid Joels rum. Tapetserat klart än så länge, men allt är inte klart riktigt än Behövs; måla kakel, golv, lister, ny lampa, ny el dragning, hylla/skåp/spegel eller en kombo;) hehe ja som du ser er vi enbart i startgropen än så länge. Hehe
Ha en fin dag
Jag tror på fler hundar. Dels så är det individer som man måste fostra och bry sig om,puss mycket på och ha med sig. Man är ju aldrig riktigt ensam då.
SvaraRaderaSen möter man mycket människor när man har hundar (fast man behöver ju inte skapa den uppmärksamheten jag får med alla mina) och man kan träna i grupp. Kruxet när man inte arbetar, är ju att alla andra gör det. Jag är ju pensionär och det blir snabbt ett utanförskap om man inte deltar aktivt i någon förening el dyl.
Hur lång tid tar det att resa till Sverige?
KRAM till dig <3
Fia