Hundträning igen

Här är lilla taxvalpsfröken Frances, som charmar omkull hela vår träningsgrupp. Förra gången ville hon inte gå alls i koppel, så hennes ägare blev uppmanad att bara gå i alla fall. Resultatet? Lilla Frances låg på rygg och åkte kana i det fuktiga gräset... Vi var alla lite förskräckta och undrade om man verkligen skulle göra så? Vår hundtränare undrade om vi någonsin sett en hund som konstant åker runt på rygg och vägrar gå och det hade vi ju inte. Hon menade att en envis liten tax kan förstöra ens liv om man inte från början talar om vem som bestämmer. Efter tio meters släpande vände hon sig mycket riktigt om och började gå på alla sina fyra ben. Idag regerade Frances när det gällde att apportera en dummy. Ingen annan hund hade riktig koll, men hon sprang (!) och hämtade den och kom tillbaka och lämnade den till sin ägare och de hade aldrig ens testat förut. Så kan det gå! Och hon är bara så himla söt! :-)

Jag har aldrig deltagit på någon hundkurs i Sverige, så jag har ingen koll på hur man tränar där. Vi har en timmes träning och ofta hinner man bara prova på ett moment en eller två gånger per pass. Mycket går ut på att lyssna, diskutera och titta på hur andra gör. För hundarna är det "bara" en massa väntan. Hundarna ska ligga still, vara tysta, acceptera att andra hundar passerar och gör olika aktiviteter. Och nog måste det vara jobbigt ändå, för Sid och Leo är supertrötta när vi kommer hem. Men jag saknar en "sparringpartner". Det hade varit kul att få träna tillsammans med någon eller några mellan varje pass. Nu blir det inte alls lika intensivt som jag hade velat.

PS. Tjejen i hundaffären (och som tidigare jobbat på djurkliniken som jag och Buzz besökte under hela våren) tyckte att Leo mer ser ut och bär sig åt som en 7-8 månaders valp! Vad vet jag? Jag har ju aldrig haft en valp förut. Men nog verkar han lite brådmogen.