Usch vilket konstigt humör jag är på idag. Konstaterar att jag är på toppen av mitt liv ??? (om jag har tur och blir dubbelt så gammal) och att det nu bara är en enda lång utförsbacke ner i graven. Eller???
Jag tror att jag kan ge 40-års krisen ett nytt ansikte. Min kris har varit i över två år och det känns som att den aldrig går över. Skulle vara väldigt snopet om man går runt och är missnöjd och grubblar över livets mening resten av sitt liv. Jag har hört att det finns dem som både fångar dagen och de som tycker att de lever det perfekta livet. Nu undrar jag bara varför inte den insikten skulle kunna slå mig med full kraft?! Helst igår!
Man vet inte hur bra man har det fören nåt elände slår dig i skallen med full kraft, tro mig... :-)
SvaraRaderaPrecis. Och jag vill inte att det ska behöva hända för att jag ska bli lite mer tacksam.
SvaraRadera