En timma för tidigt

Det märks när man ska ta sin morgonpromenad med hunden. Det var både kallare och råare när vi skulle vandra runt fälten i morse jag och Buzz. Trots att vi frös kunde jag njuta av det vackra. Jag hörde gäss, fasaner och gröngölingar och siktade bland annat gässen genom diset som låg över fältet. I bakgrunden ackompanjerades den vackra vyn och fågellätena med ett avlägset susande från motorvägen ett par hundra meter bort. I Belgien blir det nog aldrig så där tyst som det kan vara på vissa ställen i Sverige. Här hörs trafikens susande över nejden och det bor folk i princip överallt. Och ändå. Det kändes som att jag var helt ensam i världen när jag gick där. Så vackert och så lugnt.