Just nu försöker jag själv smälta första intrycket. Jag är lite konfunderad över att Chinchin efter tre dagar börjat morra (eller "gurgla", inte ilsket i alla fall) när folk närmar sig honom om han sitter i någons knä. Tror han helt enkelt vaktar sin "egendom". Vi har beslutat att släppa ner honom från knät direkt när han gör så, för att han inte ska kunna få förstärkning av oss. Sedan skäller han till, ett eller två skall (tack och lov inte mer) när han hör nya ljud. Inte så kul i natt när han vid två tillfällen väckte hela familjen med (bara...) ett starkt skall. Måtte det vara hans osäkerhet och inget som utvecklas i fel riktning! Första nätterna var han tyst. Fast han har inte skällt ihållande. Tror att han är en "larmhund". Det är väl okej, bara vi kan komma överens om när han ska larma och när han inte ska göra det... Är det någon som har erfarenhet av detta?
Jag är nog en helt knäpp och neurotisk person, för jag letar hela tiden felen och inte rätten. Allt var faktiskt inte helt lätt med Buzz när han kom heller. Jag stannade hemma i tre veckor i sträck och han var rädd för väldigt mycket. Han åt dåligt och hade ofta problem med magen. Bäst att påminna sig. Men - han skällde inte. Alls. Chinchin låter. Fast däremellan är han tyst. Ehhh... Såklart. Jag tycker inte om hundar som låter...
Okej. Det finns ju faktiskt många (mest) saker som känns bra också. Chinchin upplever jag som mycket social, glad, nyfiken, kontaktsökande, kelen, positiv, matglad och väldigt fulsöt. :-) Allt detta tilltalar mig. Är bara så rädd att allt ska bli fel, så jag liksom, ja, jag letar felen. Allt som går att träna är väl egentligen bara roliga utmaningar. Jag VILLE ju ha något att jobba med. Men att hunden larmar? Går det att träna bort???
Finns det någon annan där ute med liknande erfarenheter av sin andrahund. Ångesten över att kanske släpat hem fel hund likförbannat?
Nog om detta. Nu är det intensivpackning hela dagen. I morgon bär det av till Sverige!
PS. Alldelse nyss skällde Chinchin till på grannen som gick utanför huset. Jag "hyschade" honom. Nu passerade grannen igen och då "bara" morrade/gurglade han. Var det slump eller finns det hopp? DS
Humlehunden är en blandning av olika larmhundsraser, hon skäller gärna nån gång eller två när hon hör/ser nåt som hon tycker hon bör larma för. Eftersom hon är en larmhund, och hon bara skäller några gånger för att larma, så har jag inte kliat mig i huvudet över det direkt. Det är ju sån hon är, hennes "uppgift här i livet". :)
SvaraRaderaJag tror verkligen inte du behöver vara orolig över Chinchins skall. När vi flyttade (drygt ett år sedan) så var det otroligt mycket nya ljud i huset (t ex gigantfåglarna som kraxade ute på maden mitt i natten) och då larmade Humlehunden oftare. Första dagarna var det verkligen ett tjoho...
Nu har hon vant sig vid miljön och ljuden och larmar bara om det dyker upp något nytt (grannens katt i trädgården, det knackar på dörren, typ).
Det är nog en omtumlande upplevelse för Chinchin, många nyheter och kanske lite oroligt, så jag skulle inte fästa för stor uppmärksamhet vid det :)
(Spunk däremot har vakt i sig, hon kan skälla ihållande om det dyker upp något obekant. Där har jag tränat in "Tack nu räcker det".)
Du har helt rätt. Han är i en helt NY miljö, med en NY FAMILJ och han är TONÅRING. Självklart måste jag ge honom en ärlig chans att uppfylla mina önskningar. Tack för peppningen! :-)
RaderaHan larmar nu men han kommer vänja sig vid vissa ljud :) Sen på natten så tror jag många hundar går igång när de sover och blir väckta av ett ljud då kan de inte låta bli att skälla till, min mellan hund gör så fast det är husse som kommer hem från jobbet men bara om han sover djupt inte annars. Så se det positiva och njut :) Det viktigaste är att hundarna går ihop sen kan han ju bli vaktig om vissa människor men då tycker jag ni gör det rätt med att släppa ner han för då kommer han lära sig fort var dumt det är.
SvaraRaderaDet är bara det att jag inte är van vid att någon larmar... Buzz skäller till typ 1 ggr/månad och då överdriver jag inte. Det absolut mesta är jättepositivt så jag ska försöka fokusera på det. Jag menar, vem är perfekt? Tror det mer är stressen över ny hund, jul, avstådda valpköp mm...
RaderaMitt hetaste tips är att ge det lilla livet två månader att landa på. Om det sedan är något du vill styra upp så ta det allteftersom.
SvaraRaderaZelda skäller alltid på ovana ljud första natten på ett nytt ställe. Andra natten kan hon numera koppla av och sova som en stock.
Nemi har aldrig ansett att en larmhund ska behöva arbeta nattetid.
Ja, jag ska ta det lugnt och metodiskt. Han har ju faktiskt bara haft ett par dagar här och han kommer från ett ställe som nog inte gett honom den opitmala starten.
RaderaHar själv inte hund, men kan tipsa dig om att de på tysk tv visade två hundar som tränades att inte skälla ute i trädgården när de hörde ljud. Jag hann bara se att tanten hade en flaska med stenar i som skrammlade, för att träna bort det.
SvaraRaderaEn kompis till mig har en vattenflaska, som hon sprutar med när hundarna skäller vid staketet. Är dock lite opraktiskt inomhus...hihi.
Jag ska se om jag hittar tv-programmet på hemsidan.
Ha en trevlig resa till Sverige och njut av julen! Själv ska jag stanna "hemma" i Tyskland.
Kram Elle
Tack Elle! Hoppas du får det trevlig här "hemma" också! :-)
RaderaAvråder starkt för att följa råden ovanför. Det är inte allt för ovanligt att folk använder plastflaskor med skramlande stenar i och slänger bakom sin hund och tror de ska bli av med skällandet. Det end som händer är att du skrämmer vettet ur din hund och har du otur gör du det hela ännu värre. ALLA mina hundar larmar. När det kommer folk, när det går förbi folk på våran väg, vid ljud som de är ovana. Själv tror jag att det är väldigt vanligt hos nakna kineser och Chihuahuor. Du har haft en otrolig tur med Buzz som aldrig skäller. Sen lär de sig till slut att på natten behöver man inte vakta så på natten skäller mina numera bara om det händer nåt ovanligt som låter. Men du får se det så här : Hundar låter, det är naturligt, sen går allt att träna....se bara till att göra det på rätt sätt. Kan mejla en lista på bra böcker till dig om du vill, som bara tar upp träning med positiv förstärkning. EJ negativ (kommentaren ovan)
SvaraRaderaJa, Buzz är sannerligen annorlunda. :-) Och ja, jag är nog bortskämd när det gäller just skällandet.
RaderaHar inte aktivt påbörjat någon träning ännu, mer än den som liksom sker spontant av sig själv här i vardagen. Måste avvakta lite och kolla in läget liksom. Men jag jobbar också bara med positiv förstärkning. Min erfarenhet är att det inte funkar med något annat på våra kineser. Så don't worry - be happy! :-))
Instämmer med ovanstående. Jag har levt med ett antal omplaceringshundar, anser att de först av allt måste bli trygga i sin nya miljö, och det underlättas inte av att de blir straffade av människor de inte känner, för något de inte vet att de inte får göra. Ofta har de dessutom utsatts för olika uppfostringsförsök som den nya ägaren inte vet något om, så ta det lugnt i början, tycker jag. Och nu ska jag sluta komma med förnumstiga kommentarer...
SvaraRaderaJag uppskattar alla glada tillrop! Du får gärna hålla koll på mig, så att jag sköter mig och mina hundar. ;-)
RaderaDet är ju alltid svårt att ta en hund som man inte vet vad den varit med om, men jag tror att A och O är att man själv är lugn och ger en sådan energi till hunden, då blir den trygg. Första nätterna i stan vaknade Melody av att tidningen kom i dörren, hon flög upp och skällde vilt. Jag tog henne intill mig och låtsades som ingenting hänt. Det blev mindre reaktion andra natten och efter några nätter reagerade hon inte alls. Samma när posten kommer på dagen, hon sprang till dörren och skällde, vi satt bara kvar och låtsades inte om posten. Lockade henne till oss med godis och lät posten ligga en stund. Nu säger hon inget på dagen heller, går bara till dörren och tittar vad som kom.
SvaraRaderaAtt en hund vaktar ibland på nya saker ligger väl i deras natur? Du kommer säkert lyckas jättebra med Chinchin! Ha en riktigt skön jul i Sverige!
Kram från Melodys matte
Tack för alla snälla kommentarer! Jag blir jättepeppad och inspirerad av det ni skriver. :-) Självklart ska jag skynda långsamt och ge honom tid och möjlighet att anpassa sig. Var bara tvungen att få skriva av mig. Ni vet ju redan att jag är en förbaskad velmaja när det gäller hundar... Tycker själv att Buzz är världens bästa hund, men inte är han perfekt för det! Är så rädd att det KAN bli fel, att jag inte till fullo kan njuta av alla rätt. Ännu. Men det kommer - jag lovar!
SvaraRaderaGrattis till en fullkomligt normal liten unghund. Dels har hunden en
SvaraRaderahörsel som inte är av denna världen, om den inte är döv på kanske ett öra, vilket inte är så ovanligt, kanske skönt för hunden i denna
värld av ljud. Jag har alltid när mina hundar har varnat bara sagt
med lite bestämd röst och bara satt upp en hand, "det är bra, nu har
matte hört" för det är ju det den vill, att säga till familjen att det är något på gång.
Så småningom lär den sig vad som är naturligt, Jag har en granne som
bor i slutet på min lilla skogsväg,hennes bil känner dom igen. Alla
andra bilar, kanske en i veckan tittar dom bara på mig och säger
buff. I början reagerade dom på min morgonpigga bondegranne som bor
mer än 500 m bort när han startade traktorn, klockan 5-6 men det
sover alla över nu.
Du kommer att få en underbar liten hund och Buzz en liten kompis att
identifiera sig med, hunden är ju ett flockdjur. Tänk bara på allt
han har gått igenom. Jag tror inte ett ögonblick på allergin.
Kram till dina små fina pojkar.