lördag 23 november 2013

Bloggdöden sprider sig?!

Jag fattar inte vad som håller på att hända. Det är en hel bunt med bloggare som beslutat sig för att lägga av eller åtminstone ta uppehåll de senaste veckorna. Olga da Polga, Osloskånskan, Fru Venus... och andra bloggar har "självdött" utan ett endaste litet avsked. :-( Jag har följt alla dessa bloggar i 3-5 år och det känns fruktansvärt när folk bara över ger en så där. Jag har själv bloggat i snart fem år och det känns trögt just nu, det måste jag medge. Från början var det här en blogg där jag försökte sortera mina nya intryck som utlandssvensk, sedan blev det en dagbok som mormor kunde följa och senaste året har det varit en ganska utpräglad svenssonhundblogg. Just nu famlar jag. Kameran tar inte några bra bilder och hundarna är inte alls så vältränade och duktiga som mina bloggföljares... Klart man tappar sugen. Hundarna är inte ens helt rumsrena och jag börjar faktiskt bli desperat! Fast egentligen vill jag nog fortsätta skriva. Men om vad? Mitt liv är ju som de flesta andras och inte har jag några spännande eller radikala åsikter att dela med mig av heller. Är det så mina bloggvänner också har känt?

19 kommentarer:

  1. Skulle tro det är så vi känner många. Min blogg blev till för att Cruellas uppfödare skulle kunna följa henne lite grann. Sen blev den annat också.....och just nu tycker jag att jag är totalt ointressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast grejen är ju att det inte är ointressant! Det är jättekul att få ta del av andras vardagliga tankar och händelser. Tycker jag alltså. :-)

      Radera
  2. Tittar in då och då, inte så mycket för hundarna som för att du bor i FaM. Min ena dotter bodde där några år (inne i stan) och jag gillade det. Och precis som du sörjer jag Osloskånskan och fru Venus, vill läsa om folk som har annorlunda liv än jag själv. Och det har du.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Förresten verkar Fru Venus inte klarat av mer än dag eller två. Såg nyss att hon hade gjort ett nytt inlägg...

      Radera
  3. Inte sluta blogga!! Jag älskar att läsa om livet i Tyskland, och om dina tuffa hundar! Efter Rudis död var jag 100 % säker på att jag aldrig skulle blogga igen. Kändes totalt meningslöst. Sen började Arlos blogg som fotoblogg, men egentligen skriver och fotar jag honom för att ha en ordentlig dagbok om hans uppväxt. Att sen så många andra (200-300/dag) läser om honom är bara bonus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag får fortsätta att hanka mig fram. :-) Jag älskar Arlos blogg lika mycket som Rudis. Det är väldigt inspirerande att få ta del av era liv.

      Radera
  4. Jag älskar din blogg. Jag läser allt du skriver (gärna om dina hundar). Eftersom det är din blogg är det du som bestämmer innehållet.
    Och jag tror att dina hundar är duktiga, du får inte jämföra dem med (underbara) Arlo. Jag håller med dig i din egen kommentar ovan.
    Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anita! Du är en sådan där "osynlig" bloggföljare som man inte kan "stalka" genom att kolla in din blogg. Synd! ;-) Men jättekul att du gillar min blogg förstås.

      Radera
  5. Jag tycker fortfarande att dina foton på barnens förberedelser när de skulle ha kompisar som sov över var bland det roligaste jag har sett. Man läser nog inte bloggar för att få reda på hur duktig någon är, utan för att få vara med i det som ständigt pågår i livet. Alla vi som läser din blogg gillar den ju som den är, och blir glada om du fortsätter att skriva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig om att det inlägget var roligt. Det var roligt i verkligheten med. Så okonstlat och så tänkvärt. :-)

      Radera
    2. Hoppas att jag inte stressar någon genom att skriva om träning och tävling - det går ju dåligt oftare än det går bra, och jag använder ju min blogg delvis för att dokumentera vår träning...

      Radera
  6. Men...jag bloggar ju fortfarande och har t o m startat EN BLOGG TILL!!!
    Fast..jag erkänner, inläggen är inte särskilt täta. Har fullt upp med "livet".
    Känner som du att en hel del bloggar börjat somna in lite och saknar det gamla bloggandet där det var full rulle hos alla.
    Du tänker väl inte lägga av...?
    Kram Elle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlåt Elle, men nu har jag rättat till det. Jag missförstod helt enkelt din ambition att "köra parallellt" ett tag. Ingen är gladare än jag att du fortsätter blogga. :-)

      Radera
  7. Hoppas du vill fortsätta blogga. Upskattar att läsa om ditt vardagsliv och hur det är med hundarna både det som är bra eller mindre bra. Förstår dock att bloggande har sina ups and downs. Själv bloggar jag mindre i takt med att jag börjar jobba mer och mer. Satsar därför mest på enkla bilduppdateringar utan några egna större läsbarhetskrav:-) Håller med det som skrevs i en annan kommentar, dvs att det är kul att skriva och lägga upp bilder som en slags dagbok och ibland med bonusen att andra kommenterar, hejar på eller kommer med råd & tips. Hoppas det kommer kännas bättre med bägge hundarna och att deras rumsrenhet sätter sig ordentligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina värmande ord. Strax kommer det inlägg om just rumsrenheten...

      Radera
  8. Nej inte sluta blogga jag gillar att läsa din blogg. Min hundblogg ligger lite halv på is för jag känner inte heller att kameran följer med under perioder är det inte så kul att skriva om små saker och man känner även att mina hundar är inte lika duktiga som deras eller varför är inte vi lika duktiga på att tävla(jag har inte vågat mig ut att tävla ännu, prestationsångest och rädd för att misslyckas, vilket när jag skriver det känns väldigt dumt när vi så gärna vill för att ha kul)
    Jag har en kusin som bor i tyskland så jag tycker det är kul att via din blogg se lite hur det är i tyskland, se hur dina underbara hundar har det och gör och inte gör, för vem har den perfekta hunden? Med tanke på att vi alla vet att även hur många bloggare framhäver sin familj ochbarn som perfekta så vet man ju att även de har diskussioner och barn utan öron ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, vem lever det perfekta livet? Och hur kul skulle det vara att aldrig få lösa konflikter och andra typer av problem som dyker upp? Egentligen gillar jag det bättre så. Fast ibland kan det bli för mycket av det goda. Vi är nog inne i en sådan period just nu. Kanske får jag anledning att återkomma om detta senare i vår. Jag är glad om du fortsätter hänga på och läsa min blogg. :-)

      Radera
  9. Håll i vettja! Det är ju inte så att man lever udda liv. Det är livet i sig som är intressant och personen bakom bloggen. Jag gillar dig skarpt!!
    Ser fram emot nästa inlägg!
    kram
    Fia

    SvaraRadera
  10. Hej! Jag slutade blogga för att jag tyckte det blev för mycket datortid, jag vill hellre satsa på min familj och mina vänner IRL. Kram!

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)