lördag 29 december 2012

Nu vill jag snart hem till Tyskland

Jag ser med skräckblandad förtjusning fram emot att få komma hem och träffa min nya hund igen. Tänker jätte mycket på honom och undrar i mitt stilla sinne om jag valde rätt. Jag hoppas verkligen det. Buzz var ju dessutom med och valde honom åt oss, känns det som. Det är ju den första hunden som han legat och sovit tillsammans med och en av de första han busat med! I natt vaknade jag av att jag hade en mardröm om Buzz och hans eländiga cancer också. Åhhhh vad jag hoppas att provet vi tog visar något annat än en ny tumör. Fast så är det nog inte. Det känns fördjävligt faktiskt. Ännu eländigare är det att min mormor också brottas med cancereländet. Man borde utrota cancer från jordens yta.

3 kommentarer:

  1. Gott Slut! Oavsett hur Buzz mår har han kunnat vara med och "skola in" den lille, så han kommer att lämna spår efter sig på lång sikt. Fast jag hoppas förstås att han är frisk och får vara med ett bra tag till. Intressant att man kan gilla en hund man aldrig har träffat...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju lite konstigt. Men jag gillar ju dina hundar med, trots att jag adrig träffat dem IRL. Zelda och Buzz verkar vara lite lika i sättet. Lite "långsamma" fast ändå smarta. :-) Lilla Chinchin verkar vara mer besläktad med Nemi. Lite mer fart och fläkt. Vi fr väl se hur rätt jag har. Kanske träffas vi en vacker dag?

      Radera
  2. Så spännande det ska bli för dig att komma hem till hundarna! De har väl hunnit lära känna varandra riktigt bra nu när du varit borta! Vi hoppas på det bästa för Buzz!
    Kram
    Melodys matte

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)