torsdag 1 december 2011

Känslan av att ha fått en "förbrukad hund"

Apropå hunden måste jag bara få berätta att min jycke för första gången på evigheter sprang och lekte jaga med två andra små hundar på hundkursen igår!!! *Lycka* Efter det var han okontaktbar. Det vekar som att han inte ens fattade vad som hade hänt. Min hundtränare tror att han verkligen har en traumatisk bakgrund, för ibland stänger han bara av och blir helt "autistisk". Framförallt om det är en "jobbig" situation där han inte riktigt vet hur han ska göra. Och nog är han lite knepig allt. Fast jag ser ju progressionen. Framför allt hemma, där är han idag en glad och tämligen självsäker hund. Men det finns dagar då jag önskade att jag hade en "normal hund". Gud så mycket arbete och tålamod man får ha med "hittehundar" som någon annan dumpat. Jag säger inte att de inte är värt det. Men utdelningen kan ibland dröja...
Min hundtränare försöker avleda Buzz så att han inte kommer till mig när jag ska kalla in honom. Funkar finfint... För henne. Inte för mig.
Våra träningskamrater. Lilla söta Mara (svart) och Tammy (vit). Vad mattarna heter vet jag inte. ;-)
Jag har varit lite duktig nu på morgonen tycker jag. Förutom en något längre hundpromenad än vanligt, så har jag haft Skypemöte med en kollega på Stockholms universitet, pratat med mamma på telefon och skickat in ett (av två) sakkunnigutlåtanden till Göteborg.

För övrigt glömde jag kameran i morse. Och lika bra var det. Bara grått och blött här. Och varmt. Närmare 10 grader bestämt. Till och med hunden tyckte att det var varmt. Han hade "bara" på sig en fleeceoverall idag. :-)

4 kommentarer:

  1. Hittade faktiskt själv en jättefin och trevlig hund fastbunden utanför en butik för en tid sedan, tyckte den såg så frusen ut! Nu har polisen varit här och hämtat tillbaka den! Tycker livet är "orättvist", man lämnar väl inte sina vänner fastknutna i en stolpe? (ler)
    Stor Kram ifrån Oumberlige Peter!

    SvaraRadera
  2. Jagade han eller blev han jagad?

    SvaraRadera
  3. Han både jagade och blev jagad. Mest tor jag att han jagade själv.

    SvaraRadera
  4. Det är frustrerande (och underbart ibland) att har en bautakänslig hund, och kineser är ju ofta känsliga små själar...
    Mina gillar jaktlekar, men helst leker de med varandra eller andra kineser. Det händer att Zelda tappar kontrollen över en lek med andra hundar, så att det som börjar som lek slutar i panik, vilket den andra hunden antagligen inte ens märker, den springer glatt efter... Jag kan nu se det på hennes kroppsspråk, och då får jag försöka avbryta så fort det går. I de situationerna kan Zelda bli som okontaktbar en stund, tror att hon är översvämmad av stresshormoner.
    Nu förebygger hon rätt effektivt på egen hand genom att vara mycket petig med vilka hon leker med (går bra för det mesta: små pudlar, italienska vinthundar, andra som är långnosade, mjuka i kroppen och små. Går absolut inte: terriers och andra hårdhänta och oömma hundar oavsett storlek, trubbnosiga hundar som mops och fransk bulldagg, hundar som är större än hon själv...)
    Hoppas Buzzz snart träffar några andra kineser!

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)