I packartagen

Sitter och skriver ut lite viktiga dokument som jag ska ta med mig och läsa på flyget. Klockan är strax före åtta på morgonen och maken och sonen sover fortfarande. Skrivaren tuggar och tuggar. Massor med sidor blir det.

Dottern valde att sova över hos sin bästa kompis i natt, trots att hon inte skulle hinna hem och säga hej då innan jag åker. I detta fall är hon helt trygg i sig själv och det känns så himla bra att hon inte har samma separationsångest som jag! Dessutom är det roligt att hon känner sig så hemma hos den här kompisen. Hon trivs som fisken i vattnet hos dem. Det är en engelsk familj, med tre döttrar i mellan 7 - 14 år. Just denna helg har de förutom sin egen hund, två extra hundar som de är hundvakter åt. Detta är fantastisk roligt tycker dottern, som under gårdagen hann med minst två hundpromenader.

Sonen har passat på att kramas med mig lite extra. Han åker på skolresa till Holland i morgonbitti och kommer hem sent på torsdagskvällen. Väskorna har han själv redan packat, så jag ska inte behöva fundera på det något mer. Jo, men just ja - han skulle ha pengar med sig också! Förresten gick han och hans kompisar vidare i en talangshow på skolan. Några killar spelade gitarr och sonen och hans bästis jonglerade med sina diabolos. Kul!

Nu måste jag duscha, käka frukost och dra iväg till flygplatsen. Hugga.

Att se fram emot:

• Besöket i chefens sommarstuga ikväll.
• Att bli mött på flygplatsen av maken och dottern i morgon kväll.
• Londontripen tillsammans med dotterns klass på onsdag.
• Alla min sons berättelser från skolresan.
• Min makes fantastiskt positiva inställning till allting!