De flesta svenskar har redan gett sig av hemåt, så det känns lite ensamt och övergivet. Vädret är dock toppen, så man borde inte klaga. Vi väntar på att hyresvärden ska klippa vår häck, vilket var en del av hyresavtalet. Men icke då! Vi har den mest vildvuxna häcken på hela gatan och hyresvärden har miljoner olika ursäkter till varför det inte blivit av. Sanningen är att det borde varit gjort redan för sex veckor sedan. Känns olustigt, för det är inte kul att behöva bråka om det heller. Ännu så länge är tonen trevlig, men snart tar ju tålamodet slut. Eller i sanningens namn - tålamodet är slut för länge sedan! Men vi har ändå försökt vara trevliga... Fast det verkar inte vara någon bra taktik. Kanske borde vi ha sagt till på skarpen redan när vi flyttade in. De saker som vi var lovade skulle vara åtgärdade då, är ännu inte åtgärdade. Kanske borde vi ha förstått redan då. Suck. Annars trivs vi med både huset och trädgården. Vi har en hög (och nu mera även vildvuxen) häck som skyddar runt hela gården. Sedan är det bara gräsmatta. Lättskött och bra.
Idag längtar jag efter:
- Mamma, pappa, syskonen, syskonbarnen, gamla grannen, gamla kollegorna, mormor och morfar ...
- Räksalladen på Coffeehouse by George i Västerås
- Lilla Å (en klädbutik)
- Svenska tv-program
- VLT (dagstidning)
- Ett vanligt jobb
- Vårt gamla vardagsrum. Det var så perfekt! Med trägolv, kamin och så lagom i storlek och form.
Idag borde jag:
- Ringa doktorn och boka tid för att mäta blodtrycket och få mer medicin.
- Städa färdigt garaget, som nog kräver ett inköp av nya hyllor så att vi kan få bort lite skit från golvet.
- Köpa hårvax till maken
- Betala (ännu fler) räkningar
- Städa
- Tvätta
- Bädda rent
- Tvätta och städa bilen
Inget av det ovan nämnda känns särskilt lockande. Suck. Var ska jag börja?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)