Vardagliga tankar från en ännu mer desperat (fortfarande deltidsarbetande) hemmafru...
torsdag 7 februari 2013
Min dotters rum
... en alldeles vanlig dag.
Ska man skratta eller gråta? Jag har gjort båda delarna och ser ingen ljusning. Minst en gång i veckan är allt upplockat, dammsuget och våttorkat. Men vad hjälper det när det ser ut så här efter ett par dagar igen?
Det är faktiskt trevligt det här med bloggandet, man behöver inte läsa så många bloggar för att inse att vi människor är väldigt lika....och våra barn med, självfallet!
Sedan gör vi allt vi kan för att verka lite unika, men i stort så fungerar vi ju likadant allihop, fast inte konstigt det heller, vi kommer ju ifrån samma biologiska "ursoppa" hela bunten.
Fast ibland inbillar jag mig att jag är lite unik, 4 år nu på bloggen och jag har ännu inte hittat så många män som sköter sin familj och sjuka fru på ett sådant exemplariskt vis som jag gör...inte lätt att vara ödmjuk inte alla gånger.
Ångrar faktiskt ibland att jag inte är lite mer anonym på bloggen, inte för att jag skäms, aldrig i livet, men det finns mycket jag skulle velat skriva om ur en annan synvinkel, nu måste jag ta mer hänsyn. En självklarhet, ingen ska behöva bli uthängd på bloggen!
Har inte hört av dig på ett tag nu, men det är väl mitt fel, men erbjudandet att snacka svenska med din Make kvarstår! (ler) Kram ifrån Oumberlige Peter!
HA HA HA HA HA! Underbart! Som att se in i Blåögas rum, bortsett färgerna då :-D Jag/hon dammsuger inte en gång i veckan, kanske en gång i månaden, jag har gett upp den biten. Var vi så där? Nej, det tror jag inte!
Det är faktiskt trevligt det här med bloggandet, man behöver inte läsa så många bloggar för att inse att vi människor är väldigt lika....och våra barn med, självfallet!
SvaraRaderaSedan gör vi allt vi kan för att verka lite unika, men i stort så fungerar vi ju likadant allihop, fast inte konstigt det heller, vi kommer ju ifrån samma biologiska "ursoppa" hela bunten.
Fast ibland inbillar jag mig att jag är lite unik, 4 år nu på bloggen och jag har ännu inte hittat så många män som sköter sin familj och sjuka fru på ett sådant exemplariskt vis som jag gör...inte lätt att vara ödmjuk inte alla gånger.
Ångrar faktiskt ibland att jag inte är lite mer anonym på bloggen, inte för att jag skäms, aldrig i livet, men det finns mycket jag skulle velat skriva om ur en annan synvinkel, nu måste jag ta mer hänsyn. En självklarhet, ingen ska behöva bli uthängd på bloggen!
Har inte hört av dig på ett tag nu, men det är väl mitt fel, men erbjudandet att snacka svenska med din Make kvarstår! (ler)
Kram ifrån Oumberlige Peter!
Åh nej!! :/ Gruvar mig för när min dotter blir äldre ;P Fast jag var aldrig så där men hon är redan nu mer klädfixerad än vad jag är så vem vet :P
SvaraRaderaHA HA HA HA HA! Underbart! Som att se in i Blåögas rum, bortsett färgerna då :-D Jag/hon dammsuger inte en gång i veckan, kanske en gång i månaden, jag har gett upp den biten. Var vi så där? Nej, det tror jag inte!
SvaraRaderaTACK för det!!
SvaraRaderaTror du att det ser bättre ut i min dotters rum??
Hos din dotter kan man iallafall se ett par kvadratmeter av golvet... ;)))
...jag menade kvadratCENTImeter
SvaraRaderaMin strategi: stäng dörren fort.
SvaraRaderaDet går över - jag låååååvar! <3
SvaraRadera