Positiva hundpromenader :-)

Igår morse vet jag inte vad som hände. Vi mötte Helmi med mopsarna och Sid skällde kanske "bara" tre-fyra gånger och sedan var han tyst. Sedan mötte vi två damer med en Bichon frisé och en "kortbent, korthårig Berner Senner" (vad fasen heter den rasen igen?). Inget skall förrän vi är jämsides med dem och sedan bara gnyende och pipande. Sist träffar vi på schäfern Paula med hennes matte. Något skall precis när vi är jämsides, sedan lite gnyende och sedan tyst. Jag stannade och pratade en liten stund och Sid vågar efter en stund sig fram och nosa på Paulas bakdel, sedan kommer han och sätter sig hos mig och väntar! Tjoho!

Sammanlagt gjorde vi fyra riktigt bra promenader igår, med lite skäll och stort självförtroende. Tänker mycket på Buzz cancer och hur jag ska göra. Detta har gjort att jag inte haft närvaro att oroa mig så mycket för hundmöten och skäll när vi varit ute och gått. Jag har nog gått i min egna lilla värld lite grand. Tror att detta i kombination med att Sid börjar acklimatisera sig ger utdelning. Inget ont som inte för något gott med sig...

På kvällen stod Sid och skällde på sin egen spegelbild i altandörrarna. Maken blev så himla irriterad så han tillslut utstötte ett vääääääldigt besämt och högt "NEEEJ". Resultat? Hunden tystnade och förblev tyst resten av kvällen. Ikväll får min make den äran att säga nej en gång till om Sid går igång på sin spegelbild igen. Jag har tydligen inte varit lika bestämd i mitt framförande som maken...

Jag har fått svar från den tyska säljaren angående Sids avsaknad av chip. Sid hade tydligen ett chip när han lämnade Danmark. Uppfödaren själv hade en egen chip-läsare och visade att det satt där enligt den historia jag fått berättad. Men Sid hade i höstas en stor abscess i nacken som var infekterad och varig. Denna hade den tyska säljaren själv stuckit hål på och klämt, men inte kollat innehållet som var både mjukt och hårt. OM chippet "ramlat" ut borde det väl ha varit vid detta tillfälle kan man misstänka. Man kan faktiskt ana ett ärr i Sids nacke med lite god vilja. Sant eller falskt? Tja, vem vet? Hur som helst måste jag chippa och vaccinera honom igen. Jag vågar inte lita på passet längre och dessutom har det ju ingen validitet om vi ska åka till Sverige i sommar.

PS. Idag var Sid tyvärr inte lika tyst på morgonpromenaden som igår, men det var ingen katastrof. Det går lite upp och ner kan man väl säga. Fast om jag jämför med när han kom så är det redan stor skillnad. DS