Igår tog vi svågern och hans familj till favoritstället Gross Feldtberg. Vädret var dock inte det bästa och när vi började närma oss toppen körde vi rätt in i molnen. Det gjorde att vi hade noll utsikt när vi kom fram. Fast det var ganska häftigt ändå, att gå där uppe i dimman och knappt se handen framför sig. Det var nästan lite surrealistiskt.
 |
| På väg mot kiosken och en kopp varm choklad. |
Hunden som hade fått följa med var helt lycklig och sprang runt och nosade och klättrade överallt.
 |
| En kort promenad för att se på utsikten... |
 |
| Våra tonåringar stannade vid klätterställningen och lekte. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar, Jag är alltid så nyfiken på vem som varit här! :-)