Vem tål granskning?! Vem är felfri?

Jag sitter och fascineras, förundras, förfasas och mår illa av mediedrevet som går kring Juholt. Inte alls så att jag vill förminska hans "miss" med bostadsbidraget. Nej, det vill jag inte alls göra. Men.

Vem är felfri??? Jag tror inte att någon människa kan kandidera till partiledarposter om man medvetet ska gräva fram skandaler eller oförrätter bakåt i tiden. Jag skulle då aldrig kunna bli partiledare... Herregud vad mycket saker som jag inte vill att de skulle skriva om i medierna *blir skär om kinderna*! Tänk om man skulle få läsa i tidningarna om när man fuskade på läxförhöret i biologi på högstadiet? Eller när man råkade hälla i sig ett par drinkar för mycket under studenttiden? Eller när jag var osams med chefen? Eller tänk om de skulle räkna alla gånger jag betalat en räkning för sent? För även om jag för det mesta är väldigt duktig på att betala räkningarna i tid, så finns det naturligtvis gånger jag missat. Och det har alltid funnits en "bra" förklaring till det - jag lovar!

Vad jag funderar på är om journalisterna som fullständigt dissekerar andra människors liv inte själva har en massa skelett i garderoben? Jag är nämligen tämligen övertygad om att de flesta människor har gjort saker som de är mer eller mindre stolta över under sin levnad. Jag tror helt enkelt att det är mänskligt att fela och att vi lär av våra misstag. Vissa misstag är kanske lättare att förklara eller förlåta, men ändå. Journalistiken går mer och mer och mer åt att skriva sensationella artiklar i stället för djuplodande och mer innehållsrika sådana. Det värsta är att jag själv är konsument av denna eländiga journalistik. Det är skrämmande att människan hellre konsumerar "skit" än kvalitet. Jag är förfärad över mig själv.

Och någon endaste liten gång skulle det vara kul att gräva , bara lite, i de värsta journalisternas bakgrund... Jag undrar vad man skulle kunna hitta där. Säkert något som man skulle kunna skriva en jäkla massa skit om. I alla fall om man är sensationsjournalist...