Hundkurs - människosök

Igår var jag på en helgkurs i människosök, alltså där hundarna tränas att leta efter en människa. Jag trodde kursen var typ 1-2 timmar, men det visade si att den var fyra timmar lång. Hela dagen försvann till hundträning, vilket inte var planerat. Men vädret var fint och Buzz visade på slutet att han hade förstått vad det gick ut på.

Fyra av fem medverkande hundar.

Buzz hade dagen till ära fått på sig en fleeceoverall. Det börjar bli kyligt, även om solen skiner.

Rhodesian Ridgeback valp.

Den duktigaste sökhunden var utan tvekan en Rhodesian Ridgeback valp på åtta månader. Han fattade väldigt snabbt vad han skulle göra. Och kul tyckte han också att det var. Han låg och tjöt så fort han var tvungen att vänta på sin tur. Rasen räknas som jakthund och förr i tiden lär den ha använts vid lejonjakt genom att flera hundar ställde lejonet till dess att jägaren fick skott på det. Den huvudsakliga användningen av rasen idag är som sällskapshund och vakthund. Många används också inom jakt och de är duktiga spårhundar. Och det kunde vi alla se och förstå igår.

Frida- en rumänsk gatuhund.

Där vi bor verkar folk ha en viss förkärlek till rumänska gatuhundar. Jag har träffat ett tiotal genom mina hundträningar. Det är verkligen förvånande att de är så populära, för många av hundarna har verkligen varit traumatiserade. Denna hund var väldigt osäker på oss andra deltagare, trots att hon hade bott hos sin nya ägare i ett och ett halvt år. Med en hund som är rädd och osäker är det inte så lätt att få dem att slappna av och söka människor. Inte ens om de har korv... Något lyckat "sök" blev det i alla fall.

Muna (vår tränare) och en korvsugen hund :-)

Det var samma tränare på denna sökkurs som jag har i vanliga fall. Hon är verkligen ingen stor pedagog tycker jag. Eller kanske jag missar saker på grund av språket? Jag tycker i och för sig inte att hon har så där jätte bra hand om de stora hundarna heller. Det är ganska hårdhänt hantering av de stora hundarna. Nyp, slängda koppel mm. Inte våld, men det ser inte ut som när Cesar Millan tar sig an jobbiga hundar i alla fall.

Lisa - en söt Malteser?

Lisa var också en duktig sökare, trots sin litenhet. Hennes matte sa att hon är en Malteser, men jag trodde att de var vita? Hur som helst var det en väldigt söt och trevlig hund.

Och som sagt. Det gick ganska bra för Buzz och mig på slutet, även om inledningen var något trevande. Han följde verkligen spåren som var lagda tillslut. Det var mest jag som dabbade mig genom att trampa på den långa linan som man fäster vid hundens söksele någon gång för mycket. Men jag ska nog kunna lära mig att låta bli också. Det var kul med sökandet och Buzz gillade den dagslånga aktiviteten. Jag tror att han har det lite tråkigt med mig här hemma om dagarna. Trots en timmes promenad på morgonen och 3-4 kortare promenader under resten av dagen, blir dagarna långsamma när inte ungarna är hemma. Jag sitter ju mest vid datorn, städar eller åker bort en stund. Fast jag hoppas att Buzz har det bra ändå. Han är en uppmärksammad och älskad familjemedlem.