Igår kväll hade vi dotterns amerikanska bästis familj på besök. De har fem barn och så hade sonen en kompis på besök - så vi var tolv till bordet på kvällen. Jag bjöd på porterstek, kokt potatis och kokta morötter samt heminlagd ättiksgurka. Till efterrätt bjöd jag på inlagda päron, vaniljglass och hemkokt kolasås. Det visade sig bli superlyckat! Alla deras ungar åt med god aptit och så gjorde även föräldrarna. Vi hade en väldigt trevlig och avslappnad kväll tillsammans. Det kändes bättre än på länge. Vi hade mycket att prata om och hittade en mängd beröringspunkter utan att det kändes krystat. Nu hoppas jag att vi träffas snart ingen och hittar på något kul tillsammans! :-)
 |
| Två små hundar som vill in efter morgonpromenaden. |
Sid fick massor med pluspoäng igår. Han skällde inte när våra gäster kom (!) och han "minglade" som om han aldrig gjort något annat. Han kändes avslappnad och nöjd. Precis som Buzz är när vi är mycket folk. Gillar hundar generellt sett stora flockar? Verkar nästan så.
Senare på kvällen lade båda hundarna beslag på Ted (den amerikanske mannen) och lade sig på var sin sida om honom i soffan. Eller var det kanske på grund av alfa-hannen i honom? För vet ni vad? Ted har ägt en
varg som husdjur under 18 år hemma i USA. Han flög själv och hämtade vargen i Mexiko, då han är gammal stridspilot. Häftigt va?! På den tiden det begav sig var det fortfarande tillåtet att ha vilda djur som husdjur. Idag kan man inte hålla en varg som hund längre.
 |
| Hundpromenad i skitväder. Men alla travade på vid gott mod. :-) |
Nyss var jag, maken och dottern ute och gick en timmas promenad med hundarna. Båda lösa. Efter en stund kom det underkylt regn, men vi knatade på ändå. Det var skönt för oss alla med frisk luft och lite nyp i kinderna. Sid lyckades skälla på några hundar och lite folk innan han gick in en annan, lite lugnare sinnesstämning. Det känns inte lika förtvivlat längre när han skäller. Dels vet jag varför - han är osäker och ovan. Dels känner jag mig själv lite säkrare och kan agera lugnare och mer "ledaraktigt" när vi stöter på "otäcka" situationer. Att Sid redan skäller mindre intensivt ger mig också självförtroende.
 |
| Här vilas det ut efter promenaden. |
Härligt att läsa! :)
SvaraRaderaOch vad avis jag blir att dina hundar accepterar en massa kläder på sig. Önskar att Humlehunden gjort det, så hon kunde hänga med ut mer fastän det är minusgrader och snö.
Ja, det är skönt att de accepterar kläder. Men det kanske är så enkelt som att de märker skillnad när de går ut? Sedan gäller det att ha tålamod också... Misstänker att en del av Sids gåvägran grundar sig i dubbla lager vinterkläder. Han blir ju lite mer otymplig och klumpig med alla kläder. Men hellre det än en kall och frusen hund.
RaderaLåter härligt!
SvaraRaderaGissar att Sid kollar hur Buzz gör i nya situationer (många unga människor på besök), och gör likadant. Så härligt att han klarar mingel, det är Nemi fortfarande dålig på (Vem är du? Varför vill du peta på mig? Vad glor du på?)
Klappa hundarna från oss!
Nja. Både och tror jag. Visst känner han av Buzz i olika lägen. Samtidigt så känner han av mig/familjen också tror jag. Sedan var det en familj som har hund som kom på besök, så de betedde sig kanske inte så hotfullt? Faktum är att det var Buzz som gjorde två "utfall" (ofarliga, men ändock) mot deras 10-åriga son. Väldigt pinsamt, men hundvana som de var, brydde de sig inte ett dugg. Phu. Funderade på det i natt. Först nu, efter snart 4 år, ser jag sambandet. Buzz "hoppar på" mörkhåriga killar i tioårsåldern! Det finns ett samband, men inte förrän nu ser jag det. Måste vara något han har med sig i bagaget, för han har alltid gjort det. Ser jag NU. Tack och lov (?) har vi inte träffat så många som stämmer in på beskrivningen, så dessa utfall har varit väldigt sällsynta. Men - det finns ett mönster och plötsligt ser jag det. :-/
RaderaSå söta de är! Det är verkligen roligt att läsa om hur bra det går för er, du är så himla duktig.
SvaraRaderaHär älskar hundarna när det är fullt hus, ju flera desto bättre. Helst ska det ju förstås vara barn med,
då är de riktigt nöjda. Tyvärr blir Melody så sanslöst glad när någon kommer att hon har svårt att styra sig! Hoppar, vill bita i kläderna och måste hållas tillbaka en stund tills hon lugnat ner sig. Får väl hoppas att det är valpbeteende.
Ha det gott allihopa !
Kram
Melodys matte
Tack, vad glad jag blir! Fast sååå duktiga är vi ju inte. Jag kan ju inte något om hunddressyr egentligen. Jag rehabiliterar hundar mest verkar det som... Men i vår ska det bli ändring på det. Då ska jag gå på dressyrkurs, åtminstone med Sid. Förhoppningsvis kanske Buzz också kan få vara med på ett hörn. Det beror på hur han mår. Beroende på hur det går vill jag sedan prova freestyle, agility eller rallylydnad.
RaderaJa det roliga är ju att olika hundar tänder på olika aktiviteter - ska bli kul att höra vad ni tycker passar er bäst! Ett agilitytips - försök att hitta en kurs där ledaren är van vid små sällskapshundar - de träningsmetoder som fungerar på bordercollies verkar mindre lämplga för våra småttingar. Med Zelda gick jag en BC-inriktad kurs som blev ett rejält magplask, Nemi fick gå en mer anpassad nybörkarkurs som gick mycket bättre (det krävdes exempelvis intre att hon skulle kunna springa, fort, på avstånd, innan hon fick börja testa hinder.
SvaraRaderaVilken trevlig helg! Så söta hundarna är tillsammans!
SvaraRaderaHär har varit underbart väder med sol och vit fin snö. Roligt att gå nu när yngste sonen lagt in en app i mobilen där man ser hur långt man gått och tiden det tagit.
Hihi de trivs bra ihop så mysig bild på hundarna tillsammans längst ner i inlägget!
SvaraRaderaKram