måndag 15 mars 2010
Min vovve pinkar
i trädgården! Fantastiskt! Ja, jag menar faktiskt att jag tycker att det är toppen och förstår att det låter lite konstigt. Sedan Buzz kom till oss i augusti förra året har jag varit tvungen att gå ut och gå med honom varje gång han ska rastas. När jag försökt släppa ut honom i trädgården har han bara suttit utanför dörren och sett ledsen ut - hur kissnödig han än varit. Förutom tre eller fyra gånger då han väckt mig på natten på grund av att det tryckt på. Då har han faktiskt accepterat att springa ut. Men BARA då. Nu har vi ett par dagar på raken vid ett par olika tillfällen lyckats få honom att springa ut och kissa när vi släppt ut honom i trädgården. Det känns så befriande och jag hoppas att trenden håller i sig. Skulle vara skönt att slippa gå den sena kvällspromenaden varje kväll, eftersom jag sällan eller i princip aldrig har annat sällskap än hunden. Känns lite läskigt, så jag är glad om jag slipper. Tidiga kvällspromenaden kan jag dock fixa till och med med ett leende på läpparna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Skulle aldrig klara mig utan trädgården, den välsignade.
SvaraRadera//Hundägare
Det går om man vill, det vet jag nu! Men det är klart att det är skönt om man kan "fuska" lite och släppa ut dem i trädgården lite då och då. Till saken hör att jag har en naken kines, som fryser under de kalla årstiderna. Då vill han inte ut alls...
SvaraRaderaKan det vara så att han inte fick kissa i trädgården i hans förra familj?
SvaraRaderaÅsa N: Kan ha varit så, men mitt intryck är kanske mer att han aldrig blivit utsläppt eller lössläppt tidigare. Men jag kan förstås ha fel. Något lurt har det varit i alla fall. Han har bara velat gå in hela tiden, oavsett väder och vind. Men nu börjar han tycka att det är "hans" hem som måste vaktas och försvaras, så han är mycket mer nyfiken och allert nu. I början när vi var ute och gick envisades han alltid med att gå framför mig, mitt i vägen och kissa som en tik. Verkar inte som att han fått möjlighet att kissa som "hanhund" mot buskar eller träd tidigare. Jag vet att han bodde med tre små chihuahuor. Kanske har de alltid rastats i "flock" som gått framför matte/husse? Hur som helst börjar han uppföra sig som jag trodde att hanhundar alltid gör... Fortfarande är han inte någon alfahanne, men det är mer till glädje för mig!
SvaraRaderaHaha, tänk vad hundlivet är härligt! =) Alltid nya små framsteg att glädja sig åt.
SvaraRaderaTackar så mycket för besöket!
SvaraRaderaInte ska du dra dig för att sätta igång. Det värsta som kan hända är att du blir missnöjd vilket inte spelar den minsta roll. Kanske gör det dig bara mer säker på hur du vill ha det.
/Lina
Det finns ju hundägare som aldrig tar ut sina (små) hundar - de har som en kattbalja för hund. (Trodde inte mina öron, men det stämmer) Kanske är naturen en helt ny upplevelse för Buzz...
SvaraRaderaJa, vad vet man? Det är lite spännande att få spekulera vilt. Vad jag vet är att Buzz fortfarande utvecklas och förändras nästan för varje dag. Jag har en gladare och mer företagsam hund nu än jag hade från början.
SvaraRadera